Milstolpe passerad för Herschel
Den 16 april monterades alla rymdteleskopet Herschels delar samman. Monteringen skedde vid ESA:s teknik- och forskningscentrum ESTEC i Holland. Saab Space och Chalmers tekniska högskola har bidragit med viktiga komponenter till satelliten.
ESA:s Herschel-satellit passerade 16 april ytterligare en milstolpe när teleskopet sattes samman med resten av nyttolasten och med servicemodulen. Herschel är det första rymdteleskop som kommer att kunna observera i ett så brett spektrum inom det infraröda området, 60–670 µm – från den långvågiga delen av det infraröda området ner till kortvågig radiostrålning. Herschel är uppkallad efter Sir William Herschel, den tyskfödde engelske astronom och kompositör som upptäckte det infraröda spektrumet.
När satelliten tillsammans med systersatelliten Planck sänds upp i slutet av året blir den det största teleskop som någonsin sänts upp i rymden. Herschels spegel är 3,5 meter i diameter, att jämföra med exempelvis Hubbleteleskopets spegel som är 2,4 meter.
Superkalla detektorer från Chalmers
Spegeln är ett tekniskt mästerverk och sammansatt av tolv segment tillverkade av kiselkarbid täckta av ett tunt lager aluminium.
För att prestera på den höga nivå som krävs är Herschels detektorer kylda med flytande helium till en temperatur bara ett par grader över den absoluta nollpunkten. En av dessa superkylda detektorer kommer från Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, vid Chalmers i Göteborg.
För att hålla alla viktiga komponenter kylda för Herschel med sig den största heliumtank som sänts upp i rymden – 400 liter.
Pålitliga svenska datorer
Även svenska Saab Space har levererat delar som är centrala för Herschels funktion. I deras fall handlar det om extremt pålitliga datorer, ett område där företaget är världsledande.
– Saab Space ansvarar för två system på både Planck och på Herschel, säger Lars Nordfeldt, informationsansvarig på Saab Space. Det ena hanterar kontroll av satelliten, som telemetri. Det andra systemet sköter satellitens attitydkontroll, hur satelliten justerar sin position för att peka rätt.
Herschel har fyra huvuduppgifter. Den ska studera den kemiska sammansättningen av atmosfärer och ytor hos planeter, månar och kometer i solsystemet. Satelliten ska också försöka svara på frågor om hur universum utvecklades från sin allra tidigaste ungdom – hur galaxer bildades, hur de utvecklats, samt hur stjärnor bildas och hur de interagerar med den materia som finns mellan stjärnorna. Herschel ska sist men inte minst studera den molekylära kemin i universum.
