ESA:s kometjägare flyger förbi jorden
Amatörastronomer erbjuds ett gyllene tillfälle den 4 mars 2005 när ESA:s kometjägare Rosetta passerar förbi jorden. Om vädret är klart går det att se sonden med ett enkelt teleskop eller en vanlig fältkikare! Läs mer nedan om ESA:s fototävling ”Rosetta Up Close”.
Rosetta närmar sig jorden från ett område av himlen som ligger mellan stjärnbilderna Lejonet och Sextanten, och i större amatörteleskop kan man se sonden redan runt den 26 februari 2005.
Rymdsonden kommer allra närmast jorden den 4 mars runt 23:10 svensk tid. Den är då så nära som 1 900 km, men har redan passerat över Europa och befinner sig över Mexiko.
Åskådare i Europa på första parkett
Den kväll då Rosetta kommer som närmast har europeiska observatörer utrustade med små teleskop eller fältkikare ett utmärkt läge att följa evenemanget. Tyvärr kan vi inte räkna med att Rosetta ska synas med blotta ögat från Europa, eftersom den fortfarande är ungefär 10 000 km bort innan den försvinner under horisonten.
Men om vädret är bra kommer amatörastronomer som använder video-eller fotoutrustning tillsammans med teleskop att ha ett fantastiskt observationstillfälle. I allra bästa fall kommer de att kunna se Rosettas solpaneler, med ett spann på 32 meter. Möjligen går det även att urskilja den högkänsliga antennen.
Efter solnedgången den 4 mars kommer Rosetta synbarligen att röra sig från sydost mot sydväst – från stjärnbilden Sextanten mot solnedgången – så att sonden passerar tvärs över hela himlavalvet. Ju längre västerut den kommer, desto snabbare rör den sig tills den försvinner under horisonten runt 23:00 svensk tid. För oss i Europa når den aldrig högre ”magnitud” än +8 eller +9 på den skala för ljusstyrka som astronomerna använder. Det är svagare än en svag stjärna och den kan inte urskiljas med blotta ögat.
Rosetta pendlar mellan jorden och Mars
Under förbiflygningen styrs den tre ton tunga Rosetta-sonden runt vår planet och ut mot Mars. Sonden svänger runt den röda planeten den 26 februari 2007 men återvänder sedan på nytt till jorden. Vid dessa förbiflygningar utnyttjar sonden planeternas dragningskraft för att accelerera så att den till slut får samma banhastighet som den komet den jagar.
Det här är den första av fyra förbiflygningar av planeter (tre gånger runt Jorden, en gång runt Mars), som Rosetta ska genomföra på sin långa resa mot målkometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Rosetta når fram till kometen år 2014, går in i bana och sätter ner landaren Philae på kometytan.
Månen fungerar som ”dummy-asteroid”
En rad aktiviteter är inplanerade under förbiflygningen. Några timmar innan sonden är som allra närmast kommer den att riktas in mot månen, och forskarna kommer att slå på fjärranalysinstrummenten och flera andra instrument för att kalibrera dem.
Efter förbiflygningen slår forskarna på den ena av de båda navigationskamerorna för att testa Rosettas förmåga att spåra asteroider. Månen fungerar då som en ”dummy-asteroid”. Rosetta har två förbiflygningar av asteroider inplanerade: Steins i september 2008 och Lutetia i juli 2010. Under de passagerna ska spårningsmodulen användas för att se till att sondens instrument riktar sig mot målet hela tiden.
Fototävlingen ”Rosetta Up Close”
Observatörer över hela världen inbjuds nu att ta bilder av Rosetta när den passerar jorden och skicka in dem till ESA:s fototävling ”Rosetta Up Close”. Detaljer om tävlingen (regler, priser och hur man deltar) kommer inom kort att anslås på ESA:s webbsajt.
