Astronomins fader funnen?

När Nikolaus Kopernikus, eller Mikolaj Kopernik som han hette på sitt polska modersmål, föddes 1473 i Torun i det kungliga preussiska Polen så var Jorden i all väsentlighet universums mittpunkt. Solen, månen och planeterna rörde sig i epicykler – cirklar på cirklar – runt den enligt det ptolemaiska systemet. När Kopernikus dog 1543 så var Jorden säkert fortfarande i centrum för gemene man, men i lärda kretsar hade han då sått ett frö till vad som skulle komma att bli den moderna astronomin. I och med det hade han också ställt hela den etablerade världsbilden på ända. Att polska arkeologer nu tror att de funnit den berömde är därför en stor händelse.

Slutet för Aristoteles

Kopernikus livsverk, De Revolutionibus Orbium Coelestium, handlade om himlakropparnas rörelse. Han var den förste som förespråkade en heliocentrisk världsbild, där planeterna rörde sig i banor runt solen.

Men det är inte det som är det verkligt revolutionerande med hans teorier, menar Thomas Kaiserfeld, teknik- och vetenskapshistoriker på KTH. Det var istället det grundskott hans avfyrade mot Aristoteles.

– Det aristoteliska världssystemet innefattade allt från en elementlära till en medicinsk teori och en teori om himlakropparna. I och med Kopernikus så befann sig inte längre Jorden i centrum, och Solen, månen, planeterna och stjärnorna på himmelen. Men detta betydde inte bara att Jorden inte längre var i mitten, det betydde också att Jorden befann sig på himmelen! Den befann sig bland de andra himlakropparna och var en av dessa.

Jorden var alltså inte ett ensamt majestät utan en bland många.

– Det var nog det som var det verkligen revolutionerande, säger Thomas Kaiserfeld, och inte omarrangemanget av solsystemet. Och detta påverkade synen på hela det aristoteliska världssystemet.

Inga kyrkliga problem

Thomas Kaiserfeld menar också att Kopernikus fick relativt stort genomslag tämligen omgående.

– Det finns nyligen gjorda studier som visar att hans idéer slog igenom hos den bildade, kyrkliga eliten inom några decennier, kanske 50–60 år.

Även de efterföljande vetenskapliga giganterna – Tycho Brahe, Johannes Kepler, Giordano Bruno, Galileo Galilei – hade alla ett exemplar av Kopernikus verk.

Kopernikus idéer fick alltså snabbt fäste inom kyrkan. Han hade heller inga direkta problem vare sig med protestantiska eller katolska dignitärer. Detta i skarp kontrast med de bekymmer andra föregångare inom astronomin, som Galilei och Bruno, hade med kyrkan. Denna var alltså ingalunda den ständigt bromsande motvalls man ibland kanske kan få intrycket av.

Trots detta, och trots att han uppmuntrades att publicera sitt verk av både sekulära och religiösa vänner, så var Kopernikus orolig för hur det skulle bemötas. Det dröjde därför till dödsbädden innan han fick det första exemplaret av De Revolutionibus i sin hand.

Kyrkan välvilliga inställning kan delvis ha haft sin grund i att Kopernikus system gjorde det betydligt lättare än förut att göra tillförlitliga kalendrar, något som kyrkan var synnerligen intresserad av.

Ekonom, läkare och härförare

Astronomin var dock bara en sidosyssla för Kopernikus. Han var en kyrkans man och var till vardags domkyrkopräst i Frauenburg (Frombork). Han hade dock en gedigen utbildning. Han studerade först vid universitetet i Krakow, där han kom i kontakt med astronomin. Detta går att utläsa ur Kopernikus böcker, som 1626 rövades bort av svenska arméer när de plundrade Frauenburg, och numera återfinns i Uppsala universitetsbibliotek.

Efter Krakow studerade han juridik och medicin i Bologna och Padua, innan han vid ungefär trettio års ålder tog upp sin kyrkliga bana.

En av anledningarna till att han kunde få den utbildning han fick var hans morbror, som tagit hand om den tioårige Mikolaj när hans pappa dog i pesten. Denne morbroder, Lukasz Watzenrode, var då präst, och blev så småningom både biskop och regerande prins i det polska Warmia (Ermland).

Kopernikus hade också många andra sidosysslor förutom astronomin. Han var länge guvernör för Warmia och arbetade med de preussiska myndigheterna på en pengareform för att få bukt med de kroniska bekymren med att kvaliteten på mynten sjönk, och publicerade 1523 en skrift med titeln En metod att mynta pengar. Han försvarade i spetsen för de kungliga trupperna staden Olsztyn mot de teutoniska riddarna, var tämligen ryktbar för sitt medicinska kunnande och var inte främmande för att ställa ett horoskop.

Kriminalteknikerna gör entré

Nu tror alltså polska arkeologer att de hittat Kopernikus kvarlevor, under ett altare i katedralen i Frauenburg. Forskarna valde denna plats att leta på – uppmuntrade av den lokala prästen, Kopernikus efterföljare en halvt årtusende senare – eftersom Kopernikus som domkyrkopräst borde vara begraven under golvet i katedralen.

Efter en tids letande hittade arkeologerna rester av ett människoskelett, med bland annat tillräckligt många delar för att det skulle gå att sätta ihop ett någorlunda fullständigt kranium. Forskarna lämnade sedan detta till den polska polisen – som var helt ovetande om vem kraniet antogs ha hört till – för att de skulle göra en rekonstruktion av hur personen i fråga sett ut. Fram ur de polska kriminalteknikernas rekonstruktionsarbete framträdde en äldre man med genomträngande ögon, krokig näsa och ett ärr ovanför högra ögat.

Eftersom Kopernikus inte var någon celebritet finns det få avbildningar av honom att jämföra med. Man visste dock att Kopernikus skadat näsan vid en olycka i unga år, att han hade ett är i pannan och att han dog vid den för tiden exceptionella åldern av 70 år. Allt detta stämde med rekonstruktionen. Ansiktet liknade dessutom de avbilder på en yngre Kopernikus som faktiskt finns. För att vara helt säker skulle forskarna dock behöva göra en DNA-jämförelse med någon känd släkting.

Och en sådan kan mycket väl finnas. Kopernikus morbror, Lukasz Watzenrode, var en tillräckligt framstående person i sina dar för att hans grav ska gå att hitta. Så nu pågår sökandet efter den för fullt. Förhoppningsvis kan därför forskarna inom en snar framtid spika den nu 97-procentiga sannolikhet för att de har identifierat Kopernikus till 100 procent.