Europa når månen
ESA PR 60-2004. ESA:s Smart-1 är nu på väg in i omloppsbana kring månen. Det är en milstolpe för Europas första Smart-sond (Small Missions for Advanced Research in Technology).
Under färden mot månen har en rad komplicerade tester av nya tekniker genomförts med positiva resultat. Man har även förberett de vetenskapliga undersökningar som är nästa steg. De nya teknikerna banar väg för framtida rymdfärder.
Smart-1 nådde sin hitintills närmaste punkt i förhållande till månen, en höjd på omkring 5 000 kilometer ovanför månytan, klockan 18.48 medeleuropeisk tid (MET) den 15 november. Några timmar tidigare, klockan 06.24 MET, startades sondens solelektriska framdrivningssystem (en jonmotor) för att börja den svåra manövern att stabilisera sonden i en omloppsbana runt månen.
Under denna avgörande fas kommer motorn först att vara påslagen nästan jämt. Efter fyra dagar kommer den att gå under kortare stunder för att få Smart-1 att göra allt snävare spiraler runt månen tills sonden går in i sina definitiv omloppsbana. I mitten av februari förväntas Smart-1 ligga i en omloppsbana kring månen på mellan 300 kilometers höjd (över månens sydpol) och 3 000 kilometers höjd (över månens nordpol). Sonden kan då inleda de vetenskapliga observationerna av månen.
Huvudsyftet med den första delen av rymdfärden, som avslutas när sonden nått fram till månen, har varit att testa och visa ny rymdteknik. Det solelektriska framdrivningssystemet har kunnat testas under den över 84 miljoner kilometer långa spiralfärden mot månen. Avståndet kan jämföras med en interplanetär rymdfärd. För första gången någonsin har manövrar där man utnyttjar månens dragningskraft genomförts med en eldriven rymdfarkost. Dessa framgångar är viktiga för framtida interplanetära rymdfärder med rymdfarkoster som har jonmotorer.
Smart-1 har visat att man med hjälp av nya tekniker så småningom kommer att kunna låta rymdfarkoster navigera av sig själva. OBAN-experimentet testade navigeringsprogram på markdatorer för att fastställa rymdsondens exakta position och hastighet genom att använda bilder som tagits på objekt i rymden av AMIE-kameran på Smart-1. När denna teknik används ombord på rymdfarkoster kommer de att kunna veta var de befinner sig och med vilken hastighet de rör sig. Kontrollteamen på marken kommer därmed inte att behöva ingripa lika mycket som tidigare.
Smart-1 genomförde även kommunikationstester med KaTE- och RSIS-experimenten. Sonden testade radiosändningar som hade mycket höga frekvenser i jämförelse med vanliga radiofrekvenser. Sådana sändningar kommer att göra det möjligt att skicka allt större mängder forskningsdata från framtida rymdfarkoster. Ett annat experiment var Laser Link där Smart-1 testade om det går att rikta en laserstråle från jorden mot en rymdfarkost som rör sig mycket långt ut i rymden för att kommunicera.
För att förbereda den andra fasen, då månen ska utforskas, testade Smart-1 fyra mycket små instrument som används i rymden för första gången: AMIE-kameran, som redan har fotograferat jorden, månen och två fullständiga månförmörkelser från rymden, röntgeninstrumenten D-CIXS och XSM samt den infraröda spektrometern SIR.
Smart-1 gjorde totalt 332 varv kring jorden. Motorn sattes på 289 gånger under själva färden och var igång sammanlagt 3 700 timmar. Endast 59 kilo xenon användes som drivmedel (av 82 kilo). Motorn fungerade mycket bra. Tack vare den kom rymdsonden fram till månen två månader tidigare än förväntat.
Eftersom det blev bränsle över kommer rymdsondens bana att vara betydligt lägre än planerat. Genom att sonden kommer närmare månens yta blir förutsättningarna ännu gynnsammare för de vetenskapliga undersökningarna, som startar i januari. Det extra bränslet kommer också att användas för att föra tillbaka sonden i en stabil omloppsbana i juni, efter sex månaders forskningsarbete om uppdraget skulle förlängas.
För mer information, vänligen kontakta:
ESA Media Relations Division
Tel: +33(0)1.53.69.7155
Fax: +33(0)1.53.69.7690