Skolor utforskar rymden
Rymden är på turné i ett antal svenska gymnasieskolor. Det är Rymdstyrelsen som tillsammans med Vetenskapens hus i Stockholm åker runt till tio svenska gymnasieskolor och låter eleverna handgripligen ta del av rymdforskning.
Turnén går under namnet Explore Space och har fram till början av mars varit i Linköping, Norrköping, Karlstad, Örebro, Eskilstuna och Västerås. Väntar på besök gör fortfarande Helsingborg, Malmö, Lund och Kalmar.
Syftet med turnén är att väcka ungdomarnas intresse för naturvetenskap och rymdforskning.
– Vi vill väcka nya frågor som eleverna kan fundera kring, säger Ulf Berggren från Vetenskapens hus som är projektledare för turnén. Vi vill också bygga på och bibehålla den starka svenska traditionen inom astronomi och rymdforskning.
Fyra planeter – fyra stationer
Explore Space-turnén kommer till skolan och sätter upp fyra experimentstationer. Stationerna går under namnen Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. På alla fyra stationerna finns en forskare som hjälper eleverna: astrobiologen Mikaela Viking, naturgeografen Marika Wennbom, partikelfysikern Oskar Larson och astronomen Magnus Näslund.
På stationen Venus får eleverna titta på och undersöka extrema livsformer – djur och bakterier som finns i extrema miljöer på jorden. Bland annat får eleverna titta på intorkade björndjur. Det är en typ av mikroskopiska djur som bland annat lever i skogens mossa, ser ut som små björnar och är extremt tåliga. Ett antal björndjur gjorde förra året som en del av ett svenskt experiment på en Foton-raket en rymdresa där de i olika grad utsattes för rymdens brutala miljö. Foton är en serie raketburna experiment som drivs av Ryssland i samarbete med ESA.
Det visade sig att bland alla utom de som utsatts för den mest hårdhänta behandlingen gick en större eller mindre del att väcka upp när de väl var tillbaka på jorden. På samma sätt får eleverna väcka upp dessa hopskrumpna björndjur.
Eleverna rattar teleskopet
Eleverna får också titta på bakterier som varit nedfrysta till -80 °C, som de får väcka upp genom att värma dem och ge dem vatten. Det finns fyra delstationer på Venus där eleverna får titta på olika livsformer och se vilken miljö på jorden de lever i. Dessa extrema jordiska livsformer leder vidare till diskussioner om möjligheterna att hitta liv på andra planeter.
På stationen Mars får eleverna styra ett radioteleskop som finns på Stockholms universitet.
– Eleverna själva rattar teleskopet över internet, säger Ulf Berggren. De får en genomgång i vilken typ av signaler och vilka våglängder det kan vara bäst att lyssna på. Eleverna får sedan ställa in teleskopet mot en stjärna som har minst en känd planet och lyssna.
– De får också diskutera vad en en eventuell detektion innebär, hur man förhåller sig till en sådan upptäckt, säger Ulf Berggren.
Strålningen under en resa till Mars
På station Jupiter får eleverna studera kosmisk strålning under ledning av Oskar Larsson, som är en av ESA-astronauten Christer Fuglesangs doktorander i partikel- och astropartikelfysik på KTH. Eleverna får göra mätserier på den kosmiska strålningen i klassrummet och testa om strålningen går att avskärma. Sedan får de göra inspelningar från mätinstrument på den internationella rymdstationen och jämföra med.
– De får fundera på hur strålningsnivåerna skiljer sig på jorden och i rymden och vad det innebär, säger Ulf Berggren. Hur handskas man med det om man vill resa till Mars?
På stationen Saturnus flyttar sig eleverna upp till rymden och tittar ner mot Jorden. De får via bland annat Google Earth använda satellitbilder för att studera jorden.
– De får se hur de här programmen är uppbyggda och hur man kan arbeta med och analysera satellitbilder, berättar Ulf Berggren.
Redovisa med en seriestripp
Redovisningen av grupparbetena är även den ovanlig. Varje grupp av elever ska redovisa sina resultat från varje station i form av en seriestripp. Dessa ska skannas och publiceras på Vetenskapens hus webbplats.
– Det betyder att det kommer att finnas 560 seriestrippar om rymden att beskåda senare i vår!, säger Ulf Berggren.
Arrangörerna väljer sedan ut en vinnande seriestripp från varje station
– De elever som vi tycker gjort den bästa seriestrippen om dagen och övningarna bjuds in till en heldag på Vetenskapens hus. Där är det meningen att de ska få träffa Christer Fuglesang, säger Ulf Berggren.
Att de faktiskt får det kan han dock inte lova hundraprocentigt i dagsläget.
– Christer är helt med på noterna. Han tycker att det är jätteroligt att komma hem och försöka så några frön bland ungdomarna. Men han ligger mitt i hårdträningen för sommarens uppdrag till rymdstationen, och man vet aldrig hur det påverkar planeringen.
Små och gröna?
Som avslutning visar Ulf Berggren ett bildspel med rymdskepp från film och TV. Ulf frågar eleverna hur de tror att det ser ut i verkligheten? Har vi besökt andra planeter? Sedan visar Ulf en sammanställning av alla bemannade rymdfärder som gjorts.
– Vi har gjort nio resor till månen, varav sex landade. I övrigt är det bara skutt i rymden och cirklande i omloppsbana.
Han diskuterar också med eleverna om de utomjordlingar karaktärerna i filmer stöter på.
– Hur ser de ut? Hur visar man utomjordiskt liv? Ofta ser de ut som människor men med lite konstiga ansikten, typ. Men människan är en produkt av många slumpartade evolutionssteg. Hur sannolikt är det att intelligenta varelser och andra livsformer som uppstått på andra planeter liknar livet på jorden?
Detta är kanske en av turnéns styrkor, att den inte bara levererar en spännande show där eleverna själva får delta, utan de ställer också svåra men samtidigt kittlande frågor, frågor som i vissa fal är närmast filosofiska.
Rymden underskattat verktyg för skolorna
Ulf är helnöjd med turnén.
– Allt har klaffat organisatoriskt och intresset från skolorna har varit enastående. Turnén blev snabbt fullbokad, och vi har fått många förfrågningar från andra skolor och andra orter om vi kommer att göra om det här. Jag har dessutom inte hört annat än positiva reaktioner från eleverna. De tycker att det är jättekul med rymden och att få göra och klura själva.
Även lärarna är nöjda.
– De säger att rymden är sista kapitlet i läroboken, och lärarna säger att de inte brukar hinna dit. Man kan ju undra varför när eleverna tycker att det är så intressant. Rymdforskningen är ett utmärkt verktyg för att ta upp alla naturvetenskapliga ämnen, vilket den här turnén visar. Rymden är ju alla ämnen – grundläggande fysik, partiklar och atomer, biologi, kemi.