Lika från början – men helt olika nu
Snart kan vi se Venus på kvällskvisten igen som Aftonstjärnan. Men rymdforskarna har länge riktat sina instrument och satelliter mot vår märkliga grannplanet. ESA:s Håkan Svedhem berättade under Rymdbas Stockholm om de fascinerande fenomenen på och runt Venus och om varför Venus och jorden har blivit så olika.
Håkan Svedhem är ansvarig för ESA:s Venussond Venus Express som undersöker Venus från omloppsbana runt planeten. Han besökte Rymdbas Stockholm i december för att berätta om nya och tidigare resultat från Venusforskningen.
– En anledning till varför vi studerar Venus är att bättre förstå vad som händer på jorden. Jorden och Venus är mycket lika varandra, samtidigt som Venus är mycket annorlunda. Vi vill förstå varför, sade Håkan Svedhem.
En skillnad är att det inte finns något vatten på Venus. Håkan Svedhem visade ryska bilder från Venus yta som visade ett öde lavalandskap. Där är ca 450 grader varmt, atmosfären består till 97 procent av koldioxid och det är mycket svårt att tänka sig att något skulle kunna leva på planeten.
Venus Express ligger i omloppsbana runt Venus och blickar ner i atmosfären med hjälp av olika instrument. Genom att använda kameror med olika våglängder av ljus, till exempel infrarött och ultraviolett, kan forskarna se olika djupt i atmosfären. Det gör att de kan bygga upp en tredimensionell bild av atmosfären.
– Vi kan se vädersystem och undersöka vilka ämnen som finns i atmosfären, sade Håkan Svedhem. Vi har till exempel sett ett slags dubbelorkan som alltid finns vid sydpolen. Vi ser att den är strukturerad och att den drivs av orkanvindar. Vindarna i orkanen snurrar ett varv på två dygn och vi kan se hur hela systemet rör sig för att bättre förstå vädret på Venus.
Den europeiska Venussonden är ett rekordbygge. På bara tre år byggde ESA satelliten. För att göra det möjligt återanvände man teknik från den lyckade Mars Express.
– Vi var tvungna att justera till exempel för värme i stället för kyla, och vi kunde göra solpanelerna kortare eftersom Venus ligger närmare solen. Men annars kunde vi återanvända mycket, sade Håkan Svedhem.
Ett av instrumenten på Venus Express mäter magnetfältets storlek och riktning. Det gör att sonden kan kartlägga vilka partiklar som faller in mot Venus och från vilket håll de kommer. Till skillnad från jorden har Venus inget eget magnetfält som skyddar planeten från solens strålning. Där träffar strålningen rakt på atmosfären vilket förmodligen har lett till att till exempel vatten har eroderat bort under årmiljonerna.
– Växthuseffekten på Venus är intressant i sig men vi vill också lära oss saker från Venus som vi kan använda på jorden. Från början var de båda planeterna väldigt lika och vi vill ta reda på vilken utveckling som är normal, konstaterade Håkan Svedhem.
