År 2009 blir ett astronomiår

Man kan med rätta hävda att det i år är 400 år sedan den moderna astronomin föddes. Detta firas med att året av FN:s 62:s generalförsamling utsett året till internationellt astronomiår. Detta kommer att firas i Sverige och internationellt med stjärntittarkvällar, utställningar, visningar, föredrag, lärarutbildningar och andra kurser, vernissage, öppet hus-arrangemang och mycket, mycket mer.

Epokgörande år

För 400 år sedan, 1609, riktade Galileo Galilei som första människa ett teleskop mot himlen. Dessa observationer ledde så småningom fram till upptäckten av Jupiters fyra största månar, som fick namn efter Galilei, Venus faser, månens kratrar och berg, och konstaterade att Vintergatan inte var ett moln utan en ofantlig anhopning av stjärnor.

Samma år som Galileos började sina världsomvälvande observationer publicerade Johannes Kepler sitt verk Astronomia Nova, där han publicerade resultaten av tio års rigorösa studier av planeten Mars. I Astronomia Nova gavs för första gången en fysikalisk förklaring på planetrörelser. Kepler gav därmed en rigorös vetenskapligt förklaring till Kopernikus slutledning att planeterna inklusive jorden rör sig runt solen och att inte jorden är alltings centrum. Med detta räknas Astronomia Nova som ett av den vetenskapliga revolutionens viktigaste verk.

Keplers studier byggde på observationer gjorda av den danske astronomen Tycho Brahe. Tycho Brahe föddes i Knutstorp i Skåne, som vid den tiden hörde till Danmark. Han utförde de flesta av sina observationer från sitt observatorium Uranienborg på ön Ven i Öresund. Uranienborg blev ett veritabelt astronomiskt forskningscentrum i sin tid.

En sol i Stockholm

I Sverige har en nationell referensgrupp för IAU och ett nätverk bildats för koordinering av aktiviteter, som nu involverar vetenskapscentra, museer, skolor, universitet, bibliotek med fler. Vissa teleskop kommer också att göras tillgängliga för skolklasser som ska kunna göra fjärrstyrda observationer via Internet. I ett nordiskt tävlingsprojekt kommer gymnasieelever och ungdomar från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige att få chansen att åka till Kanarieöarna och använda Nordiska Optiska Teleskopet (NOT). NOT är nordens största egna teleskop med en 2.6 meter stor spegel och professionella mätinstrument. Deltagarna kommer att utses genom en tävling under våren

– Hela Sverige, från norr till söder, kommer att få ta del av astronomiåret på olika sätt och vi har samlats kring en rad program. Program som syftar till att bredda kunskapen om kosmos, inte minst bland skolungdomar, säger Bengt Gustafsson, astronomiprofessor vid Uppsala Universitet och ordförande i den svenska planeringsgruppen.

Det Internationella astronomiåret invigs den 15 januari i Stockholm med ett kosmiskt fyrverkeri, där 700 lampor projicerade ett ljusspel på ytan av Globen, världens största sfäriska byggnad. Ljusspelet förvandlade för en tid Globen till en miniatyrsol, med facklor och aktiva regioner.

I anslutning till invigningen ger Svenska astronomiska sällskapet ett program med bland annat en rymdseglats och föreläsningar.

Invigningen av Astronomiåret på internationell nivå sker vid en ceremoni den 15–16 januari 2009 på UNESCO:s huvudkvarter i Paris och med Internationella Astronomiska Unionens medverkan. Omkring 400 deltagare, däribland 200 unga studenter från över 100 länder och världsledande forskare, varav några nobelpristagare deltar i evenemanget.

Det svenska solsystemet blir större

Genom den spektakulära invigningen markerade Globen också sin plats som Solen i världens till utsträckning största modell av solsystemet, Sweden Solar System. I detta svenska solsystem kommer Merkurius att hamna i Stockholms stadsmuseum, Venus i Observatoriemuseet på KTH, Jorden och månen på Naturhistoriska riksmuseet, Mars i Mörby centrum, Jupiter på Arlanda, saturnus i Uppsala, Uranus i Gävle, Neptunus i Söderhamn, Pluto och Karon i Delsbo, Ixion i Härnösand, Eris i Umeå, Sedna i Luleå, samt ett antal mindre kroppar och fenomen på andra platser från Karlshamn till Kiruna.

Under Astronomiåret kommer det svenska solsystemet att utvidgas. Bland annat kommer nya modeller på Jupiter och Saturnus invigas på Arlanda flygplats och i Uppsala där även Saturnus månar placeras i stadens skolor.

Läs mer om vad som händer i hela Sverige på http://www.astronomi2009.se/

För mer information kontakta:

Bengt Gustafsson, ordförande för astronomiåret, Sverige
Tel: 018-471 5959
E-post: Bengt Gustafsson

Gösta Gahm, koordinator för astronomiåret, Sverige
Tel: 08-5537 8525, mobil: 073-785 7071
E-post: Gösta Gahm

Johan Marcopoulos, Rymdstyrelsen.
tel: 08-627 6488, mobil: 070-640 6488
E-post: Johan Marcopoulos