Ballong från Esrange testar marsteknik
I lördags morse lyfte det ballongburna vetenskapliga experimentet MEAP från Esrange Space Center för att segla ett halvt varv runt nordpolen. Syftet med flygningen är att testa en ny masspektrometer för interplanetärt bruk. Spektrometern är utvecklad av Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och schweiziska Universität Bern.
Efter sin start från Esrange 28 juni seglar ballongmissionen MEAP nu högt över Grönland på väg mot sin slutdestination i norra Nordamerika. MEAP står för Mars Environment Analogue Platform, och som namnet antyder är det ett projekt som spelar en viktig roll i att utveckla liknande instrument för planet- och atmosfärsforskning, speciellt för Mars och Venus. Instrumentet MEAP bär med sig kallas P-BACE och har också i första hand tagits fram för att kunna vara med på framtida obemannade missioner till andra planeter.
– Eftersom förhållandet i jordens atmosfär på 30–40 km höjd är påfallande likt det som råder på Mars yta, är en ballong på denna höjd en utmärkt testplattform för instrument som ska skickas till Mars, säger Dr Martin Wieser, forskare på IRF.
Syftet med missionen för de svenska och schweiziska forskarna är flera. Dels vill de verifiera att instrumentet fungerar som det ska och därför är lämpligt att skicka på interplanetära uppdrag. De vill även etablera ett samarbete med Esranges ballongprogram och lära sig mer om ballongplattformarna inför eventuella kommande uppdrag. Sist men inte minst vill de studera hur sammansättningen av jordens stratosfär varierar under flygningen.
Flera av forskarna bakom P-BACE deltar i instrumentet ASPERA-3 som finns ombord på ESA:s Mars Express och studerar interaktionen mellan solvinden och Mars övre atmosfär.
Bättre prestanda än tidigare instrument
P-BACE – Polar Balloon Atmospheric Composition Experiment – mäter atmosfärens sammansättning. P-BACE kan mäta massan på molekyler i atmosfären inom ett betydligt bredare spektrum än tidigare instrument. Det betyder att det nya instrumentet kan öppna för väldigt intressant forskning i den här kemiskt komplexa och dynamiska regionen i atmosfären.
Instrumentet är byggt av de schweiziska forskarna, medan IRF står för mjukvaran på ballongen och för logistiken i Sverige. Rymdbolaget levererar ballongen och sköter själva operationen från sin anläggning i Esrange.
Rymdbolaget hoppas snart kunna flyga hela varvet
Den här typen av långa flygningar – så kallade cirkumpolära flygningar – har gjorts vid ett flertal tillfällen vintertid, då vindarna i stratosfären går österut. Nu vill man göra samma sak under sommaren, då det istället blåser åt väster. Under sommaren hjälper dessutom midnattssolen till att ladda batterier ombord via solpaneler.
– Den här lyckosamma uppsändningen är ett mycket viktigt steg i Rymdbolagets utveckling av ballongverksamheten, säger Olle Norberg, chef på Esrange Space Center. Vi arbetar just nu intensivt med att utveckla långa flygningar runt nordpolen så att de ska bli möjliga året om.
Det arbetet innebär både tekniska utmaningar och att få tillstånd att flyga över Ryssland.
– Cirkumpolära flygningar både under sommar- och vintertid är starkt efterfrågade av forskare runt om i världen, säger Olle Norberg. Att kunna erbjuda dessa flygningar runt Nordpolen kommer med stor säkerhet att öka antalet ballongflygningar från Kiruna markant.
Mot slutet av veckan separerar nyttolasten från ballongen och kommer att landa med fallskärm i norra delen av Kanada eller Alaska. Den kommer sedan att bärgas med helikopter.
Ballongen som experimentet lyfte med var hundra meter i diameter och hade en volym på 334 000 kubikmeter. Ballongen nådde sin topphöjd på 37 km inom tre timmar.
