Christer Fuglesangs nyhetsbrev

Fast med just det scenario som vi tränar idag skulle det inte gå på riktigt. Vi har förlorat bägge systemen som kyler cockpiten och angränsande utrymmen och måste nu snabbt återvända till jorden innan vi blir överhettade. Det blir snabbt upp till 35 grader varmt och nära 100% luftfuktighet. Beroende på hur mycket kvävgas vi har kvar måste vi landa inom 4-5 timmar. Genom att släppa ut varm och fuktig luft i rymden och fylla på med kvävgas och syrgas från rymdfärjans tankar så kan vi dra ut lite på tiden innan vi måste ner.

Med hjälp av datorprogram som hela tiden visar var vi är och var alla möjliga landningsplatser finns så har vi valt att landa i Zaragoza, Spanien ungefär fyra timmar efter att kylningen slutade fungera. Alla apparater som inte är helt nödvändiga är avstängda, vilket inkluderar alla laptoppar utom en liksom rymdfärjans fem egna datorer. I övningen är dessutom kommunikationen med jorden via satelliter (UHF-radio när vi passerar över markstationer då och då kan användas), belysning, m.m. avstängt. Danny och jag skulle nu egentligen jobba febrilt med att göra i ordning mellandäck för landning: sätta upp säten, stuva undan massor av lösa saker, stänga av pentryt och toan och mycket mer. Men den simulator vi är i nu har inte dessa faciliteter, så i stället finns det lite tid att simulera mitt rymdrapporterande.

Det är lustigt – eller kanske snarare intressant – att så mycket av all träning är för situationer som med största sannolikhet inte kommer att inträffa, men så är det med det genomgående säkerhetstänkandet man har i all flyg- och rymdverksamhet. Tidigare i veckan tränade vi på olika sätt att utrymma rymdfärjan utan någon hjälp utifrån. En sådan situation skulle kunna uppstå om vi nödlandat på något sätt t.ex. p.g.a. läckage av giftigt bränslet och snabbt måste ut . Vi var i våra orangea dräkter och åkte bl.a. rutschkana ut ur evakueringsluckan och klättrade upp på taket genom ett bortsprängt fönster och firade oss ner till marken med linor.

Den eviga följetongen om rymdfärjeflygningsprogrammet fortsätter. Vi hade hoppats på att ett möte förra veckan skulle besluta om detaljerna för Hubble-flygningen, men de beslöt att fortsätta jobba parallellt med två olika möjligheter till mitten av mars. Det finns två startrampar för rymdfärjan, men en ska snart byggas om för nästa program: Ares-raketen med Orion-kapseln som så småningom ska ersätta rymdfärjorna. Frågan är om det ska göras före eller efter Hubble-starten och det beror delvis på om den första Ares-raketen för testskjutning hinner bli klar i tid. Så här ser de alternativa planerna nu:

1. STS-125 (rymdfärjan till Hubble) 12/5 med en räddningsfärja redo på den andra startplattan. STS-127 13/6 och vi skulle nog kunna starta 6/8 (nu vårt helt officiella datum). Ares-testuppskjutning sent i augusti.

2. STS-125 29/5 med räddningsfärjan i ”garaget” redo att rullas ut. Ares-testuppskjutning 9/7, STS-127 13/7 och vi förflyttas till några veckor senare än nuvarande planen.

Vi börjar i alla fall få en del preliminära ”flygprodukter”, som checklistor och de första tidsplanerna. Mycket kommer säkert att ändras – bl.a. diskuteras det huruvida vi kanske måste minska ner en dag i rymden p.g.a. allt de tycker måste skickas med oss upp till ISS – men för de som är intresserade bifogar jag här den första översiktsplanen över STS-128-flygningen (pdf). Det är många förkortningar som är svåra att förstå och jag kommer inte att förklara allt, men här är det viktigaste.

Varje block motsvarar en flygdag (FD1, FD2, etc.) och siffrorna i toppen är timmar i MET (Mission Elapsed Time, d.v.s. flygtid). Linjen i underkant visar vad rymdfärjan gör, t.ex. RNDZ (rendevouz, d.v.s. anflygning till ISS) eller –ZLV –XVV som säger att färjan flyger upp och ner mot jorden med nosen framåt (minus z-axis local vertical, minus x-axis velocity vector). I mitten visas vad rymdfärjans (STS) och ISS:s besättningar gör. Mörkblått är sovtid och ljusblått egen tid för morgon- och kvällssysslor. Notera hur vi går och lägger oss tidigare och tidigare under flygningen för att sista dagen ska stämma med landningstiden.

FD3 är dockning till ISS och FD4 fäster vi MPLM:n till zenit-porten på Nod-2 på ISS. F.ö. så har jag just blivit huvudansvarig för allt som har med MPLM att göra: packning, stuvning och överflyttning (transfer) av alla grejor mellan MPLM och ISS. FD5, 7 och 9 har vi rymdpromenader (EVA) med förberedelser natten innan då de som ska ut sover i luftslussen (Campout). Enligt planen gör Danny och Nicole EVA1 och Danny och jag EVA2 och 3. FD11 tar vi tillbaka MPLM i rymdfärjans lastutrymme och FD12 avdockar vi (Undk). Late Inspection samma dag betyder att vi gör en sista kontroll av rymdfärjans värmesköldar innan återinträdet i atmosfären två dagar senare. Om någon skada skett i rymden kan vi antingen försöka laga den med en rymdpromenad, alternativt åka tillbaka till ISS och vänta på en räddningsfärja.

Klart, slut från Discovery,

Christer