En ny bild av Titan växer fram
Två och ett halvt år efter ESA-sonden Huygens historiska landning på Titan är idag nya resultat om Saturnus största måne klara att presenteras. Titan döljer, sedd genom Huygens ögon, fortfarande spännande överraskningar säger vetenskapsmännen.
Den 14 januari 2005 tillbringade Huygens 2 timmar och 28 minuter i fallskärm under dess landning på Titan. Sonden skickade sedan signaler i 70 minuter innan Cassini försvann bortom hörhåll.
Den 8 december samma år publicerade en grupp forskare sina preliminära rön i Nature. Efter ytterligare ett och ett halvt års tålmodigt arbete är de nu redo att presentera nya detaljer i bilden av Titan.
Genom att matcha datormodeller av Titan med de data som sonden har skickat kan planetexperterna visualisera Titan som en värld i förändring, mycket lik jorden ur många aspekter.
Huygens upptäckte att atmosfären var disigare än väntat på grund av förekomsten av dammpartiklar, så kallade aerosoler. Forskarna är nu i full färd med att tolka analysen av dessa aerosoler med hjälp av en speciell kammare som simulerar Titans atmosfär.
När sonden dalat till under 40 km höjd klarnade diset och kamerorna kunde ta de första tydliga bilderna av ytan. De avslöjade ett extraordinärt landskap som visar tydliga tecken på att en vätska, möjligen metan, har flutit på ytan och orsakat erosion. Bilder från Cassini kombineras nu med informationen från Huygens för att undersöka hur förhållandena på Titan har format detta landskap.
Under landningen sveptes sonden över ytan av Titans vindar. En ny modell av atmosfären, baserad på dessa vindar, avslöjar att Titans atmosfär är ett gigantiskt "transportband" som cirkulerar atmosfärens gas från sydpolen till nordpolen och tillbaka igen.
Den preliminära detekteringen av en extremt lågfrekvent radiovåg har också gjort planetexperterna mycket upprymda. Om de kan verifiera att det är ett naturligt fenomen är detta ett sätt att sondera under månens yta för att kanske avslöja en underjordisk ocean.
Huygens resa till månens yta har varit föremål för en intensiv forskning, med många publicerade vetenskapliga artiklar. När ett fel ombord på Cassini medförde att data från DWE (Doppler Wind Experiment) gick förlorade gjorde man istället en mödosam analys av data som samlats in av radioteleskop på jorden som följde Huygens. Ingenjörer och vetenskapsmän lyckades återskapa sondens rörelser, vilket gav en korrekt vindprofil och hjälpte dem att sätta in några av bilderna och informationen från Huygens i sina rätta sammanhang.
Noggranna analyser av en mångfald instrument och sensorer ombord på Huygens bekräftar nu tidigare resultat och ger nya detaljer om sondens rörelser under landningen.
Ytterligare information till medierna lämnas av:
Jean-Pierre Lebreton, ESA Huygens Project Scientist
Email: Jean.Pierre.Lebreton @ esa.int
Jonathan Lunine, Huygens Interdisciplinary Scientist, Lunar and Planetary Laboratory, University of Arizona, USA
Email: Jlunine @ lpl.arizona.edu
Ralph Raulin, Huygens Interdisciplinary Scientist, Laboratoire de Physique et Chimie de l'Environnement, Paris, France
Email: Raulin @ lisa.univ-paris12.fr
