Fenix-sond ska gräva i Mars is

– Inget sond har landat i polartrakterna tidigare, säger Johan Warell på observatoriet i Uppsala. Så det ska bli spännande att se vad den hittar.

När Phoenix 4 augusti lyfte hade den en knappt årslång resa till den röda planeten framför sig. Om allt går enligt planerna kommer den att landa 25 maj 2008, på en plats på norra Mars som är noga utvald för att forskarna sett indikationer på att det finns is nära ytan.

Med sin stereokamera, sina väderinstrument och sitt mikroskop kommer den att studera sina omgivningar.

Men astronomerna väntar sig att Phoenix stora bidrag ska komma från de instrument som undersöker marken den står på. Resultat från Mars Odyssey pekar på att den översta halvmetern av stora delar av ytan på Mars norr om 65:e breddgraden är is.

Phoenix ska bland annat försöka ta reda på hur denna is har hamnat där. Är det resterna av en enorm nordlig ocean som en gång existerade? Har det frusna vattnet kommit från atmosfären och diffunderat ner i markens grus och sten? Är isen de sista resterna efter mäktiga glaciärer som en gång täckte Mars norra halvklot?

– Phoenix kan överhuvud taget berätta väldigt mycket om vattenreservoaren på Mars. Det här är första gången vi kunnat titta på den direkt, säger Johan Warell, planetforskare i Uppsala.

Kraftiga klimatförändringar

Phoenix för också med sig instrument som kan analysera den kemiska kompositionen hos markprover.

– Phoenix kan göra en hel mängd kemiska experiment, berättar Johan Warell. Den har fyra olika kammare som kan mäta sådant som salthet och surhet samt vilka mineral som finns i marken.

Bland annat ska Phoenix kunna ge forskarna en uppfattning om marken är lämplig för liv.

– Den är inte direkt ute efter liv, men den skulle kunna spåra processer i marken som kan tyda på någon sorts liv.

Idag är nog marken för kall för att det ska finnas mikrober som kravlar omkring där. Men för inte så länge sedan kan förhållandena ha varit annorlunda.

– I polarområdena har man sett tecken på kraftiga variationer i klimatet. Det kan ha funnits smält vatten under marken för så lite som för 100 000 år sedan på den nivå som Phoenix kan nå med sin skopa . Så det är inte helt uteslutet att hitta någonting som liknar bakterier inbakade i isen. Det vore givetvis fantastiskt!

Även om flytande vatten bara existerar mycket sporadiskt på marsytan så skulle liv kunna överleva om förhållandena är de rätta. Detta har inte minst forskningsresultat från Antarktis visat.

Spännande landning

Den information som Phoenix kan få fram om Mars tidigare klimathistoria kan tillsammans med de mätningar landaren gör av dagens väder och klimat hjälpa astronomerna att få en bättre bild av hur Mars klimatcykler fungerar. En av de mer fascinerande frågorna som Phoenix kan hjälpa till att besvara är om dessa klimatcykler ibland kan producera ett klimat där flytande vatten kan existera på Mars yta.

Phoenix är planerad att fungera i tre månader. Phoenix väger 670 kilo, varav 350 kilo är själva landaren. Av den är 55 kilo vetenskapliga instrument.

Men redan färden mot den röda planeten är ett spänningsmoment.

– Det ska bli mycket intressant att se om hur landningen går, säger Johan Warell. Före Phoenix är det bara Viking-sonderna som landat med raketer. Senast man försökte var med Mars Polar lander för några år sedan, och det gick åt skogen. Då verkar det som om ett relä slog till och avbröt inbromsningen på för hög höjd, så sonden störtade helt enkelt.

Annars har de sonder som landat på Mars gjort det inbakade i ballonger.

– Med raketer går det att göra en väldigt kontrollerad mjuklandning. Det är det som gör att Phoenix kan ha med sig så avancerad utrustning.

Phoenix är också den första Mars-sond där det är forskare, i detta fall från University of Arizona, som leder projektet.

Ur sina föregångares aska

Likt sin mytologiska namne har Phoenix rest sig ur askan av sina föregångare. Den använder många komponenter som ursprungligen byggdes för en planerad men inställd marslandare som skulle besökt Mars 2001. Instrumenten kommer delvis också från detta nedlagda uppdrag, men är även förbättrade versioner av instrument som fanns med på den förolyckade Mars Polar Lander 1999.

Europeiska rymdorganisationen, ESA, kommer att bistå NASA vid Phoenix-uppdraget. ESA:s satellit Mars Express kommer att hålla ett öga på Phoenix-landaren när den går in för landning på Mars yta. På så sätt optimera de båda rymdorganisationerna kommunikationsmöjligheterna med satelliten.