Första svenska supernovan!

För första gången har en supernova hittats från ett teleskop i Sverige. Den som gjorde upptäckten var Gregor Duszanowicz, amatörastronom i Åkersberga. De första observationerna av supernovan gjorde Gregor den 22 september. På nya plåtar som han tog den 5 oktober syntes klart att den blivit ljusare. Gregors supernova har fått beteckningen SN2006iv, och den ligger 110 miljoner ljusår bort i en galax med beteckningen UGC 6774. En månad senare, den 28 oktober var det dags igen. Då hittade Gregor sin andra supernova, SN2006lv.

– Reaktionerna blev större än jag kunde anat från medias håll. Det blev ett antal radiointervjuer och ett antal artiklar, vilket var jätteroligt!

Från astronomer, både professionella och amatörer, kom det en mängd med gratulationer.

– Det känns helt enormt och obeskrivligt roligt för mig att få vara med att skriva historia! Det är trots allt en dröm som slagit in.

Betydelsefull insats

Astronomerna använder bland annat supernovor som avståndsmätare i universum. För att det ska fungera måste man kunna observera supernovan under sin ljusaste period. Eftersom det inte går att förutse var en supernova ska dyka upp kan astronomerna inte förbereda sig på något sätt. Därför är det viktigt att "ta tillfället i flykten" och hoppas att man upptäcker dem i tid.

När det gäller detta har amatörastronomerna varit till stor hjälp. Även om de inte har lika bra instrument till sitt förfogande så är de många fler än yrkesastronomerna. De har dessutom tid att leta efter sådant som uppflammande supernovor trots att väntan kan bli lång. Yrkesastronomerna har andra krav på effektivitet vid utnyttjandet av sina fullbokade instrument.

Professionell amatör

Med tiden har dock även amatörastronomernas instrument blivit bättre.

– Gregor har ett teleskop med 32 cm öppning, vilket kanske är lite större än de flesta har, men det är inget ovanligt, säger Johan Warell, astronom vid Uppsala universitet och ordförande för Svensk amatörastronomisk förening. Det han har är en helt kommersiell utrustning, som vem som helst kan köpa. Men det är bra grejer.

Gregors teleskop drivs av motorer som kan automatstyras. Tillsammans med bra programvara gör det att Gregor inte behöver sitta vid sitt teleskop nätterna igenom.

– Han har programmerat teleskopet att söka av 200–300 områden per natt. Jobbet är att titta på alla bilder. Det kan ta ett par timmar efter en bra natt, säger Johan Warell.

Den kamera Gregor har kopplad till sitt teleskop är en så kallad CCD-kamera. Den är en sorts digitalkamera, men med mycket bättre elektronik än en vanlig digitalkamera. De är också ofta monokromatiska – svartvita – och används tillsammans med filter. Dessutom är de kylda för att nå bäst effekt. Ordet "amatör" i amatörastronom ska därför inte tolkas som "låg kvalitet".

– Det är i och för sig inte så många som har en så komplett utrustning som Gregor, säger Johan Warell, men det är heller inte så ovanligt, och det är inte sällsynt med CCD-kameror.

Stora smällar

Supernovor hör till universums mest spektakulära företeelser. Det är massiva stjärnor som i slutet av sin levnadsbana exploderar i ett magnifikt fyrverkeri. För en tid lyser de lika starkt som resten av galaxen den befinner sig i, trots att denna består av kanske hundra miljarder andra stjärnor.

Om någon av de hundratalet närmaste stjärnorna skulle explodera som supernova så skulle den lysa starkare än solen på vår himmel. Dessutom skulle strålningen från en sådan explosion ha allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Som tur är så är risken för detta i det närmaste obefintlig.