Gripen Fuglesang fick flyga JAS

Christer Fuglesangs andra dag i Sverige handlade mycket om flygning. Dagen började med att han åkte taxi ut till F7 i Såtenäs. Där stod en SK60 och väntade på att flyga honom till Linköping och Malmslättens flygskola där JAS 39 Gripen kontinuerligt testas. Han landade strax efter nio och välkomnades av kommunstyrelsens ordförande, Paul Lindvall och ett antal piloter och andra anställda på flottiljen. Paul Lindvall berättade hur stolt han var över Linköpings plats i flygvärlden.

– Det finns bara tre länder i världen förutom Sverige som kan utveckla sådana flygplan som vi utvecklar här.

Christer Fuglesang bekräftade Linköpings framträdande plats genom att berätta att Linköping var den mest kända av alla städer bland hans NASA-kollegor, som ofta är stridspiloter.

De närvarande hade också möjlighet att ställa några frågor till Christer. Bland annat undrade man hur han såg på sin roll som ambassadör för teknik och naturvetenskap.

– Det är en roll som jag gärna tar, svarade han. Vi behöver fler som studerar naturvetenskap och teknik. Vi är ett land med hög kompetens inom de områdena och det är tack vare detta som Sverige blivit vad det är.

Det kom också många frågor om nyttan med rymdforskning, när vi kan vänta oss baser på månen och Mars, och när det kan finnas möjlighet för människor att faktiskt flytta ut i rymden. Baserna trodde Christer kunde komma på några decenniers sikt, men att det förmodligen dröjer ett eller annat sekel innan människor kan flytta till månen eller Mars permanent.

– Vi är så vana att titta på ett tidsperspektiv som bara sträcker sig fram till nästa val, menade Christer Fuglesang. Tittar vi tillbaka i historien så är ett par hundra år inte så mycket egentligen.

Den typ av omvälvningar som möjligheten att bosätta sig utanför jorden är måste få ta sin tid, menade han, men det är samtidigt en process vi måste fortsätt arbeta med.

Chef på TV4 – eller astronaut

Efter en stund i de församlade journalisternas händer bar det av till Linköpings universitet.

Där välkomnades han av Helen Dannetun, dekanus på tekniska högskolan.

– Jag får ofta frågan vad man kan bli när man är färdig civilingenjör, berättade hon. Jag brukar svara "allt möjligt – vatteningenjör i Vietnam, chef på TV4 ... ", och nu kan jag lägga till ytterligare en sak: astronaut! Ingen svensk har nått så högt som Christer Fuglesang.

Sedan fick elever – både universitetsstudenter och inbjudna grundskolelever – tillfälle att se den film Christer och hans kollegor spelat in ombord på ISS.

När rymdfärjan Discovery lyfte i decembernatten så var det den första nattstarten på fyra år.

– Står man på marken blir det ljust som på dagen, berättade Christer. När vi sen väl kom upp i bana så blev det en hel del hurrande, vi var ju fem rookies som aldrig varit uppe förr, fortsatte han skrattande. Men det var inte mycket tid att leka med tyngdlösheten, även om man kanske velat det. Vi hade mycket att göra för att bygga om Discovery för att bo i under uppdraget.

Förlorade vadslagning men glad ändå

Han guidade åhörarna genom ISS, som faktiskt är rätt stor även på insidan – 40–50 meter från ände till ände uppskattade Christer den till, men ganska smal.

– Den ryska servicemodulen Zvezda, som betyder "stjärna", är den gemytligaste delen av stationen, det är stationens hjärta kan man säga. De amerikanska ser så laboratoriemässiga ut.

Han berättade också om hur osäkert det in i det sista var om vart de skulle landa.

– Vi fick åka ett varv extra, för vädret i Florida var rätt dåligt. Men vi ville försöka undvika att landa på någon av reservbanorna Kalifornien eller New Mexico, eftersom våra familjer och alla andra var i Florida. Vi slog vad om vart vi i slutändan skulle hamna, och det var bara två minuter innan vi skulle börja bromsa för att landa i Kalifornien som markkontrollen sa att det var en lucka i vädret i Florida. Så vi landade där, vilket ju var trevligt. Men jag förlorade mitt vad ...

Efter att ha fått svara på frågor som vart man slår sig mest när man glider omkring inne i stationen (ovanpå huvudet), vad han tänkte på dagarna innan starten (han var för upptagen med förberedelser för att hinna tänka särskilt mycket) vad som kommer när skytteln pensioneras 2010 (Orion, som sänds upp med en ny startraket, Ares) och vad han tjänar ("hyfsat men inga astronomiska summor"), så fick han en universitetströja, tackade för applådåskorna och skyndade sig till den väntande bilden som tog honom tillbaka till Malmslättens flygskola.

Med Gripen till Visby

På flygskolan skulle han få avnjuta Saabs några dagar försenade 50-årspresent, en flygtur i en tvåsitsig JAS 39 Gripen. Den pilot som fått äran – eller ansvaret, lite beroende på hur man ser det – att flyga Christer Fuglesang var passande nog Magnus Ljungdahl. Förutom att han är testpilot för Gripen så deltog han också i den svenska astronaututtagningen, och placerade sig där på tredje plats. På plats var också överste Fredrik Hedén, till nyligen flottiljchef på F7 och femma bakom Christer Fuglesang i den svenska astronaututtagningen. Så nära och ändå så långt borta ...

Den församlade, något huttrande pressen kunde en stund senare se den svenske ESA-astronauten iklädd grön G-dräkt och hjälm klättra upp bakom Magnus Ljungdahl. Efter en stunds kontroll av alla system taxade de så ut på startbanan och lyfte med ett rytande för en dryg timmes flygtur ut över Östersjön, med bland annat ett pass över Visby.

Christer Berättade efter landningen att han själv fått hålla i spakarna en stund.

– Det märks att Gripen har lite bättre flygegenskaper än färjan ...

Avslappnad avslutning

Saab är ett av världens äldsta fristående företag som konstruerar flygplan, med en historia som går tillbaka till åren före andra världskriget. Företaget har också en enastående historia av innovationer. Världens första krockkuddar någonsin satt till exempel i en J-35 Draken. Kuddens uppgift var då att hålla in armarna på piloten under utskjutning med katapultstolen.

Ungefär 20 procent av företagets omsättning är forskning och utveckling.

Efter ombyte från flygdräkten och en intervju för SVT bar det av till Saab Space anläggning i Linköping. Även i Linköping fick de anställda en uppskattad möjlighet att träffa den för tillfället klart mest lysande stjärnan på den svenska rymdhimlen – en uppskattad moralkick för den högt kvalificerade personalen på Saab Space, som utgör en del av den svenska rymdindustrins solida grund.

Besöket i Linköping avslutades med en avslappnad middag, med gäster från kommunen, Saab och en del andra organisationer.

– Det var jättetrevligt och den höll på alldeles för länge, men Christer var väldigt nöjd, skrattar Rosita Suenson, informationsansvarig från ESA och spindel i nätet för den svenske astronautens Sverigebesök.

Dagen efter bar det av till det europeiska astronautcentret i Köln för Christer Fuglesang. Med det var ambassadörsarbetet slut för denna gång, och det vanliga arbetet tog vid. Så vanligt som astronautarbete nu blir.