Herschel blir myndig – astronomerna applåderar
Förra veckan höll ESA den första konferensen med resultat från IR-teleskopet Herschel. Konferensen hölls vid ESA:s forsknings- och teknikcentrum ESTEC i nederländska Nordwijk. Förra veckan kunde du läsa om några av de nya – och i vissa fall helt unika – resultat som presenterades på konferensen. Här kommer ytterligare ett urval av resultaten från konferensen.
– Det här är den första stora konferensen där resultat från Herschel presenteras, säger Göran Pilbratt, ESA:s vetenskaplige projektledare för Herschel. Efter den här kommer det att bli många andra konferenser i år. Från och med nu så kommer Herschel att vara en integrerad del av forskarvärlden.
Infriar högt ställda förväntningar
Det betyder att Herschel kommer att spela en stor roll när det gäller astronomin för i princip allt som inte är varmt, och i många fall en avgörande roll.
– Man kan säga att Herschel blir myndig nu. Med lite tur fungerar den i uppemot tre år till, och det här är resultat från bara de första månaderna.
Mika Juvela från Helsingfors universitet håller med.
– Projektet är bara i sin början. De första resultaten kommer att publiceras i ett specialnummer av Astronomy & Astrophysics, men det kommer att ta flera år att analysera färdigt alla data.
Mika Juvela leder det program som går under namnet Galactic cold cores och som studerar täta interstellära moln där stjärnor kan bildas.
Det är inte bara kvantiteten på resultaten från Herschel som ESA la fram vid konferensen som imponerar.
– Kvaliteten på de data vi fått från Herschel har också varit väldigt bra, fortsätter Göran Pilbratt. I de flesta fall är kvaliteten som vi hoppats, och jag kan säga att vi hoppades ganska mycket. I några fall är den ännu bättre, och i några kanske inte riktigt vad vi hoppades. Så vi är väldigt nöjda. De forskare som använder sig av observationer från Herschel är också väldigt entusiastiska.
Infraröd "dimma" var galaxer
I mitten av 1990-talet upptäckte astronomerna att universum badar i en svag infraröd strålning. Herschel har nu tittat på två områden där det inte finns några objekt i förgrunden just för att försöka se vad som ligger bakom denna diffusa infraröda bakgrundsstrålning.
De två regionerna Herschel studerat kallas GOODS-North och den andra GOODS-South. Herschel kunde identifiera 300 hittills osedda galaxer i GOODS-North och 800 i GOODS-South. Tillsammans står dessa galaxer för mer än hälften av den infraröda bakgrunden inom dessa områden.
Dessa två regioner är utvalda för att studera avlägsna delar av universum och har därför studerats flitigt av andra observatorier. Att galaxerna ligger långt borta betyder också att de är unga. Herschel ser vissa av dem när universum bara var 1/6 så gammalt som nu. Herschel kan se att det bildas massor av stjärnor i dessa galaxer, i vissa fall tusental per år, jämfört med tre per år i Vintergatan i dag.
– Vi kan använda dessa resultat för att studera vad som kontrollerar stjärnbildningen i dessa avlägsna galaxer och hur galaxer som vår egen Vintergata bildades, säger Dieter Lutz från Max Planck-institutet i tyska Garching och ledare för det europeiska samarbete som bearbetat dessa data.
Dessa bilder är de mest detaljerade Herschel hittills tagit.
Hål i rymden
Herschel kan studera de täta moln av stoft och gas där stjärnor bildas på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Forskarna har länge studerat de vindar och strömmar som sveper ut från unga stjärnor. Men det har varit ett mysterium hur stjärnan med hjälp av dessa kunnat blåsa bort den gas och det stoft som omger dem när de föds och på så sätt träda fram som en nybildad stjärna. Herschel har nu hittat "hål" i rymden som kan vara ett steg på vägen att ge astronomerna en första inblick i hur detta går till.
Astronomerna har länge konstaterat att det finns svarta fläckar på moln där stjärnor bildas. man har antagit att dessa svarta fläckar varit ovanligt täta delar av molnet. Men när Herschel – som är specialbyggd för att se in i just sådana moln – heller inte kunnat se annat än svart började astronomerna fundera. Endera var molnet verkligen extremt tätt, eller så var det något som inte stämde. Genom att följa upp med markbaserade teleskop har astronomerna slutit sig till att de svarta fläckarna är svart helt enkelt för att de är helt tomma. Något har blåst ett hål genom molnet.
– Ingen har sett ett hål som detta, säger Tom Megeath från universitetet i amerikanska Toledo.
Astronomerna tror att det är just smala, intensiva strömmar från nybildade stjärnor i området som gjort hålen. Observationen kan vara en första inblick i processen hur unga stjärnor skingrar molnen de föds i.