Herschel upptäcker galaxsstormar
Det europeiska infraröda rymdteleskopet Herschel har upptäckt stormvindar av molekylär gas som strömmar ut från galaxer. Vindarna kan blåsa ut gas från galaxerna och på så sätt stoppa stjärnbildningen. Astronomerna har i många år misstänkt att sådana vindar förekommer. Men nu har man alltså för första gången belägg för dem.
Det är inga lätta kvällsbrisar Herschel hittat. De starkaste rör sig med 1 000 km/s, vilket är snabbare än solvinden. Upptäckten av dessa vindar är viktig, eftersom den molekylgas de tar med sig är centrala i stjärnbildningen. Utan molekylmoln är det mycket svårare för en galax att tillverka stjärnor. Är vindarna tillräckligt starka kan de sätta stopp för i princip all stjärnbildning.
– Genom att faktiskt se dessa molekylära flöden har Herschel levererat de bevis som astronomerna länge sökt efter för att kraftfulla processer som hindrar stjärnbildningen pågår i galaxerna och som dramatiskt påverkar deras utveckling, säger Göran Pilbratt, ESA:s vetenskaplige projektledare för Herschel.
1 200 solmassor per år
Tack vare Herschel går det nu att studera vad dessa utflöden betyder för galaxernas utveckling. Herschel har totalt studerat 50 galaxer, och de resultat forskarna nu presenterar bygger på data från sex av dessa. Den av dessa sex galaxer som förlorar mest materia verkar förlora motsvarande 1 200 solmassor per år. Med den takten skulle en galax förlora all den gas som annars skulle bilda nya stjärnor på 1–100 miljoner år – närmast en handvändning i kosmiskt perspektiv.
Drivkraften bakom vindarna skulle kunna vara den intensiva strålningen och partikelflöden från unga, nybildade stjärnor eller chockvågor från exploderande gamla stjärnor. Enligt en annan teori är det strålningen från materia som sugs in i ett svart hål i galaxens centrum.
De snabbaste vindarna verkar komma ifrån galaxer som innehåller de ljusaste aktiva galaxkärnorna. En aktiv galaxkärna är en kompakt region i centrum på en galax, där kärnan är ovanligt ljusstark. Den intensiva strålningen antas komma just från att ett enormt svart hål i galaxens centrum slukar materia som kommer för nära.
De elliptiska på spåren
Om astronomerna förstår processen bakom så kan det vara ett steg mot att förstå hur de elliptiska galaxerna bildas. De elliptiska galaxerna hör till universums tungviktare. De är som namnet antyder elliptiska till sin form, till skillnad från Vintergatan och andra spiralgalaxer. De elliptiska galaxerna bildar i stort sett inte längre stjärnor, eftersom de inte längre innehåller någon gas som kan bilda stjärnor.
När mindre galaxer smälter samman föder det mer och mer materia till det centrala svarta hålet, vilket gör det allt mer aktivt. det skulle kunna ge upphov till allt starkare vindar, vilket skulle blåsa bort molekylgasen. det skulle i sin tur göra att stjärnbildningen upphör och i slitändan ge en elliptisk galax.
Forskarna bakom studien testar nu om den teorin håller genom att jämföra med andra galaxer av de Herschel studerat.
