ISS får skottsäker väst
Den sköld som Christer Fuglesang och hans kollegor under uppdraget STS-116 transporterade till den internationella rymdstationen ska nu sättas på plats. Det är två ryska kosmonauter som under två rymdpromenader ska utföra arbetet.
I Discoverys lastrum, bakom Christer Fuglesangs rygg när färjan lyfte från Florida i december, fanns bland annat en packe aluminiumplattor. Det var den fjärde och sista delen i det förstärkta skyddet mot mikrometeoroider och rymdskrot som ska göra den internationella rymdstationen till en säkrare plats att vistas på.
Mikrometeoroider och rymdskrot är den största enskilda riskfaktorn för konstruktioner som ISS. Beräkningar visar att ISS löper en 55 procents risk att mikrometeoroider eller rymdskrot slår hål i stationen under de tio år som följer på stationens färdigställande 2010. Risken att skadan som då skulle uppkomma visar sig förödande är 9 procent, enlijt samma undersökning. Därför beslutade man sig att förstärka skyddet.
Tung servicemodul
I störst behov av skydd är den ryska servicemodulen Zvezda, den som Christer Fuglesang kallar för "rymdstationens hjärta". Att Zvezda skulle behöva mer skydd var man medveten om innan modulen sändes upp i juli 2000. Men Zvezda hade blivit för tung för att kunna sändas upp om skyddet byggts in redan från början.
– Nu ska man inte tolka det som att stationen var otillräckligt skyddad innan dessa paneler kommer på plats, påpekar Bernardo Patti, projektledare för ESA:s Columbus-laboratorium, som enligt planerna ska sändas upp till ISS senare i år. Graden av skydd hänger samman med hur länge modulen exponeras. För en kortare exponering klarar man sig med mindre skydd. Nu har Zvezda fått det skydd den behöver för att ge ett tillräckligt skydd för stationens fortsatta liv.
Han menar också att Zvezdas storlek och vikt gjorde att den blev ett specialfall.
– Alla ESA:s moduler – Noderna, Columbus och Cupola – har skydd för hela rymdstationens livslängd.
Säkrare tillvaro
De första skyddspanelerna levererades till ISS i juni 2002 och installerades två månader senare. Enligt planerna skulle resterande 17 paneler vara på plats i mars 2003. Så kom Columbia-olyckan i februari 2003 och tidsplanen kapsejsade. Därför levererades de sista panelerna av Christer Fuglesang och hans kollegor nu i december 2006.
Med de nya panelerna på plats kommer risken att ISS under de tio åren efter färdigställandet träffas av mikrometeoroider eller rymdskrot som slår hål på stationen att ha minskat till 29 procent, och risken att en sådana skada skulle bli förödande har minskat till 5 procent. Risken för en förödande skada har då alltså minskat från ungefär fem procent till strax över en procent.
Ryska kabeldragare
De som ska installera panelerna är kosmonauterna Fjodor Jurtjichin och Oleg Kotov. De installerade de första panelerna under en rymdpromenad på onsdagen 30/5 och kommer att installera resten under en andra rymdpromenad den 6 juni.
Kosmonauterna har också andra uppgifter under sina rymdpromenader. Bland annat ska de installera en kabel för ett GPS-system som ESA:s ATV (Automated Transfer Vehicle) kommer att använda. ATV är planerad att premiärflyga senare i år och är en obemannad fraktfarkost. Den kommer sedan löpande att förse ISS med förnödenheter och frakta bort skräp och avfall.
Under rymdpromenaden den 6 juni kommer de ryska kosmonauterna också att installera en nätverkskabel på stationens utsida som kommer att öka stationens datorkapacitet. De ska då också installera en rysk experimentstation som ska studera hur rymdmiljön påverkar mikroorganismer.