Rosetta förbereder möte med asteroiden Steins

Den 5 september ska ESA:s kometjägare Rosetta som första rymdfarkost någonsin ta en titt från nära håll på en asteroid i asteroidbältet.

Rosetta kommer då att passera 800 kilometer från den 5 kilometer stora asteroiden 2867 Steins.

– Den här asteroiden är av en ovanlig klass, en så kallad E-klass, så vi hoppas att Rosetta kan ge oss en bättre bild av vad som gör dessa asteroider speciella.

E-asteroiderna reflekterar mer ljus än de flesta andra asteroider och har en skrovligare yta. varför vet inte astronomerna, och det är detta de hoppas Rosetta kan bringa ljus över.

Exaktare bana

För att kunna placera sonden i en så bra bana som möjligt för passagen började Rosetta 4 augusti spåra Steins. Sonden var då 24 miljoner kilometer från Steins. Observationerna kommer att fortsätta till dagen innan mötet, när Rosetta har endast 950 000 kilometer kvar till målet.

Man har tidigare bara kunnat bestämma Steins bana genom observationer från Jorden. Det har inte gjort att astronomerna kunnat bestämma banan med den noggrannhet som ESA vill ha för mötet.

Målet med Rosettas spårning av Steins är att vi ska kunna bestämma banan med en noggrannhet av 2 kilometer, istället för som nu med 100 kilometer.

Svenska instrument på Rosetta

Ett av instrumenten Rosetta använder för att spåra Steins är OSIRIS, Optical, Spectroscopic, and Infrared Remote Imaging System. Det är en kamera, som Astronomiska observatoriet vid Uppsala universitet bidragit med optiska filter till.

OSIRIS kommer också att mäta upp ljuskurvor från asteroiden – hur asteroidens ljusstyrka varierar när den roterar.

– Jag har just fått besked om att vi fått de första ljuskurvorna, säger Hans Rickman. Kurvorna ger en bild i förväg av vilken form asteroiden har. Det kommer vi givetvis att få bättre bilder på vid förbiflygningen, men det kan vara intressant att i efterhand jämföra ljuskurvorna med bilderna. Ljuskurvorna ger en sammansatt bild av ljuset från hela skivan, medan bilderna visar olika element på ytan. När vi jämför går det kanske att tolka ljuskurvorna bättre.

Korrigerade kursen

Den 14 augusti genomförde Rosetta den första bankorrigeringen som ett resultat av data från spårningskampanjen. Vid manövern var Rosetta 17 miljoner kilometer från Steins. De två minuter Rosettas motorer avfyrades ändrade farkostens hastighet med 12,8 cm/s. Den lilla ändringen kommer ändå att göra att Rosetta passerar 250 kilometer längre bort från asteroiden än sonden annars hade gjort, och att den kommer att passera på det optimala avståndet 800 kilometer.

Detta är första gången ESA använder optiska instrument ombord på en vetenskaplig sond för navigering. I vanliga fall använder man radiosignaler för detta.

Komet är Rosettas slutmål

Rosettas slutliga mål är kometen 67/P Churyumov-Gerasimenko. På vägen ska Rosetta även studera asteroiden 21 Lutetia den 10 juni 2010. Framme vid 67/P Churyumov-Gerasimenko ska Rosetta sätta ner landaren Philae på själva kometkärnan medan moderfarkosten fortsätter att kretsa kring kometen.

Rosetta och Philae bär en stor uppsättning vetenskapliga instrument. Kameran OSIRIS är ett av huvudinstrumenten. Sverige bidrar också med två instrument som ska undersöka kometens omgivning, en jonspektrometer från från institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna, och en Langmuirprob från IRF i Uppsala.