Satelliter ger smidigare trafik – även i framtiden

Vägverket arbetar i dag inte bara med de fysiska vägarna. En allt viktigare uppgift blir att hantera den strida trafikströmmen på våra vägar. Och trafiken kommer att öka snabbare än vi har råd eller tid att bygga ut vägarna. Därför arbetar Vägverket med att utveckla så kallade intelligenta trafiksystem.

– Systemen finns redan i dag. Vi använder till exempel vägskyltar som ger olika information beroende på situation och intelligenta trafiksignaler som anpassar sig till antalet bilar. Vi samarbetar med kollektiv trafiken för att ge försenade fordon prioritet och för tidiga fordon rött ljus för att underlätta biltrafiken, säger Torbjörn Biding från Vägverket.

Galileo är framtiden

Globala positioneringssystem (GPS) är en grundläggande teknik för trafiksystemen. Vägverket har tillsammans med kommunerna och Lantmäteriverket byggt upp en digital karta över hela vägnätet. I dag finns detaljer som kurvradier, olika vägfält och hastighetsbegränsningar införda i den digitala kartan.

– För de tillämpningar vi har i dag räcker det med en upplösning på ungefär 15 meter. Men på sikt måste vi kunna se fler detaljer, till exempel när vi ska kunna erbjuda lösningar i realtid. Med allt bättre positioneringssystem och trafiksystem kan vi uppnå säkrare, framkomligare och miljövänligare vägtrafik, säger Torbjörn Biding.

Ett steg på vägen mot framtidens säkra trafik är det europeiska navigeringssystemet Galileo. Systemet kommer att erbjuda en avsevärt bättre upplösning än dagens system. Därför är Galileo en nödvändig förutsättning för att aktörer som Vägverket ska kunna möta de utmaningar som vår växande bilpark för med sig.

Sekundsnabba varningar

Den digitala kartan och positioneringssystemen har flera tillämpningar redan i dag. Ett exempel är att undersöka restiden på vägarna. Då mäter Vägverket helt enkelt hur lång tid det tar att färdas mellan olika punkter i vägnätet, genom att följa bilar med GPS-utrustning på vägarna. Men i framtiden kommer andra tillämpningar som ska kunna hantera långt mer akuta situationer.

– Olika tjänster ställer olika krav. Varningar kan till exempel behöva komma sekundsnabbt. Kollisionsvarningar i personbilar skulle till exempel kunna tvärbromsa automatiskt några bråkdelar av en sekund snabbare – och vi kan kanske undvika en olycka.

Men satelliterna kommer inte att ta över bilkörandet på överskådlig tid, om vi får tro Torbjörn Viding.

– Männniskan är bäst lämpad att hantera den komplexa trafiksituationen som vi har i dag. Därför är området människa–maskin ett prioriterat forskningsområde för oss där vi satsar hundra miljoner kronor på att utreda dessa frågor.