Stryktåliga björndjur svenska rymdresenärer
På den ryska Foton-kapsel som skickades upp 14 september fanns ett svenskt experiment med. I experimentet utsattes små men extremt tåliga björndjur för rymdens hårda miljö.
Den 14 september lyfte en rysk Foton-kapsel i toppen av en Soyus-raket från kosmodromen i Baikonur för knappa två veckor i rymden. Foton-serien är en serie obemannade kapslar som utgör plattformar för vetenskapliga experiment i rymden. De första Foton-kapslarna sändes upp under Sovjet-tiden, och Ryssland har fortsatt, med stöd av ESA och europeisk forskning.
Foton-kapslarna för ofta med sig materialvetenskapliga försök, och även biologiexperiment har haft plats i Foton-kapslarna. Denna senaste Foton har ett biologiexperiment från Sverige med ombord.
Stryktåliga björndjur
Det svenska experimentet går ut på att testa hur motståndskraftiga björndjur är mot de hårda förhållandena i rymdens vakuum.
Björndjur är en sorts mycket små, segmenterade djur. De största kan bli lite över en millimeter stora. De kan tåla miljöer som skulle döda i princip alla andra levande organismer. Björndjur har överlevt att bli nedkylda till -200°C, och i kortare perioder ända ner till -272°C (en grad över absoluta nollpunkten) och uppvärmda till +150°C. De tål också att vara utan vatten i upp till ett decennium, och är extremt tåliga för strålning.
Det är därför Ingemar Jönsson vid Högskolan i Kristianstad valt ut just björndjur för sitt experiment.
– Vi vill se om de överlever att exponeras för rymdens vakuum och för den strålning som finns där, säger han. Det har spekulerats ända sedan 60- och 70-talen om detta, så det finns ett stort allmänt intresse från forskarvärlden.
Okända mekanismer
Problemet för en organism när den torkar ut är att det finns vatten i allt. Cellmembranen, organeller, DNA – alla dessa strukturer riskerar att kollapsa när vattnet försvinner.
– Går membranet sönder så läcker cellens innehåll ut ur sig själv, och det är ju inte så bra.
Forskarna vet inte riktigt hur en organism gör för att klara extrem uttorkning. De har tittat på olika sockerarters och stressproteiners betydelse.
– Förmodligen samarbetar de olika typerna av molekyler för att åstadkomma denna tålighet, säger Ingemar Jönsson.
En intressant fråga är i vilken utsträckning björndjuren undviker att skadas av den extrema miljön och i vilken utsträckning de kan reparera skador. Detta hoppas Ingemar Jönsson att han ska få reda på mer om. Kunskapen om de eventuella reparationssystemen kan vara viktiga för cancerforskningen till exempel.
Tror på de små
Experimentet är en del av ett större forskningsprojekt vid Högskolan i Kristianstad som syftar till att förstå mekanismerna bakom björndjurens uttorknings- och strålningstolerans.
– Ur ett rymdperspektiv är det oerhört viktigt att titta på olika modellsystem och se hur de påverkas av rymdmiljön. Även om det här i grund och botten är grundforskning så kan den ge kunskaper som kan komma till nytta.
Ingemar Jönsson blir inte överraskad om björndjuren kommer ner levande.
– Vi har gjort liknande tester på jorden, i vissa fall i betydligt värre miljöer. Men den kombinerade effekten av rymdmiljön kan vara för svår, vem vet.
Snart vet Ingemar Jönsson, för Foton-kapseln landar när som helst i Kzakhstans ödemarker. Sedan återstår bara för honom att lägga vantarna på sitt experiment så kan han berätta för forskarvärlden om de tuffa björndjuren är tillräckligt tuffa för att överleva nakna i rymden.
