Svensk satellit slår ner på månens framsida
Den svenskbyggda satelliten SMART-1 närmar sig slutet av sin bana, både bokstavligt och bildligt. Men för att in i det sista kunna bidra till vetenskapen har SMART-teamet vridit och vänt på satelliten för att fördröja kollisionen med månen med två veckor.
Nedräkningen för den svenska satelliten SMART-1 har pågått ett tag nu. I slutet av sommaren kommer den att slå ner på månytan. Men den har nu fått två veckors uppskov. Den 19 juni inledde satelliten en serie manövrer som kommer att pågå i 17 dagar för att senarelägga kollisionen.
– Vi gör detta för att kunna slå ner på hitsidan månen, så att vi kan observera kollisionen, säger Peter Rathsman, projektledare för SMART på det svenska Rymdbolaget. Man kommer att spana med olika instrument för att eventuellt kunna dra slutsatser av dammolnet som satelliten drar upp när den träffar ytan.
Chansen att se något är emellertid rätt liten, eftersom SMART är så pass liten och lätt. Hubbleteleskopet till exempel skulle kunna se ett dammoln som är 80 meter stort.
– Sannolikheten för att SMART river upp ett så pass stort moln är nog inte stor, säger Peter Rathsman. NASA försökte sig på samma sak 1997 med Lunar Prospector, men de såg inget.
– Men vi kommer att titta med andra typer av instrument också. Med dem kommer vi exempelvis att leta spektrallinjer från vatten och is.
Här kommer även den svenska satelliten Odin att delta i spanandet. Att hitta spår av vatten på månen där SMART slår ner vore givetvis högst intressant.
SMART gasar med ratten
Det finns ett annat skäl också till att modifiera satellitens bana, och det är att man vill testa hur precist det går att styra på det sätt man styr SMART.
Normalt sett drivs SMART av en elektrisk så kallad jonmotor. Men den har slut på sitt bränsle, vilket består av xenongas. Därför använder man de så kallade attitydmotorerna, vanliga kemiska raketer som är en del av det system som justerar satellitens orientering.
– I vanliga fall ändrar vi SMART:s orientering med reaktionshjul som sitter i satelliten.
Genom att öka eller minska hastigheten på dessa kan man vrida satelliten.
– Men så småningom måste vi använda de kemiska motorerna för att varva ner hjulen, eftersom de med tiden snurrar allt fortare. Genom att skapa vissa hjulrotationer kan vi styra vilka motorer som används och på så sett skapa en kraft åt ett bestämt håll. Man kan säga att SMART manövrerar genom att köra lite på snedden.
Hade behövt oändligt med bränsle
Anledningen till att SMART kommer att kollidera med månen är en konsekvens av andra beslut.
– Vi har valt SMART:s bana för att kunna observera hela månytan, säger Peter Rathsman. Eftersom månen har så kallad bunden rotation – den vänder hela tiden samma sida mot jorden – så hamnar banan där den hamnar, och den är sådan att jorden och solen drar i den. Därför kolliderar man oundvikligen om man inte har oändligt med bränsle för att hålla banan uppe.
Och även om SMART varit och är en remarkabel satellit så hade den inte oändligt med bränsle. Därför kommer den nu att slå ner på hitsidan av månen den 3 september.
