Tekniska museet – en rymdutställning

Rymdutställningen på Tekniska museet ligger helt rätt i tiden. Den kan rida högt på Christer Fuglesangs rymdresa, och Christer själv var också där och invigde utställningen den 1 juni. Det verkar onekligen som en tanke. Men orsakssambandet är inte så klart som man kanske kan tro.

Projektledaren Anita Kempe fick nämligen uppdraget redan i oktober, alltså ett gott stycke innan Christer Fuglesangs rymdfärd dragit igång den smått osannolika rymdfeber som drabbade Sverige två månader senare.

– Men det kändes som intresset legat och pyrt länge då, säger Anita Kempe. Och i och med att Christer faktiskt lyfte föll ju allt på plats, fortsätter hon skrattande.

"Ett rymdäventyr"

Till sin hjälp har Anita Kempe haft Björn Ollner. Han är ursprungligen arkitekt från KTH, men har tillbringat de senaste åren på andra sidan Atlanten, baserad i kanadensiska Vancouver.

– Men jag spårade in mer och mer på utställningar, berättar han, och rymden har alltid fascinerat mig.

Bland hans meriter finns bland annat uppdrag som konsulterande designer för science centers och designkonsult för storfilmer i Hollywood, bland annat The Sixth Day med Arnold Schwarzenegger.

Tillsammans har Anita Kempe och Björn Ollner verkligen lyckats ta ner rymden på jorden, vilket var målsättningen med utställningen "Ett rymdäventyr".

Björn Ollners hollywooderfarenheter och de nära kontakter han haft med ESA under designandet av utställningen har lett till den blandning av verklighet och science fiction som möter besökarna.

Dagbok och rymdmat

Mycket av utställningen huserar i ljust vita tunnlar som ger ett "spacigt" intryck och för tankarna till rymdstationens moduler. I dessa tunnlar finns mycket information, med bilder, filmer och möjlighet till interaktiva utforskningar.

På skärmar och affischer kan den intresserade läsa och se filmer om rymdfartens historia, vardagen ombord på rymdstationen, om Virgin Galactic, Virgin-frifräsaren Richard Bransons företag som siktar på att bli pionjärer i rymdturismbranschen, och mycket annat.

Det finns också exempel på den mat astronauterna äter i rymden. Den är ofta frystorkad, och behöver vatten för att gå att äta.

– På rymdfärjan har vi varmt vatten, berättade Christer Fuglesang när han gick omkring och tittade på utställningen. På ISS blir vattnet aldrig riktigt varmt. Eller kallt för den delen.

Inga rykande heta måltider med iskall dryck på rymdstationen alltså.

Det går också att läsa Christer Fuglesangs dagbok från uppdraget till den internationella rymdstationen och vad astronauterna faktiskt gör där uppe, och manövrera ISS över olika delar av vårt planetära hem.

En av de delar som får det svenska hjärtat att bli lite extra varmt är en kort sekvens i en film när Christer Fuglesang arbetar på utsidan av ISS, och den svenska flagga _Christer hade på sin dräkt speglas i den blanka metallen på hans verktyg.

För alla med barnasinnet i behåll

Andra delar av utställningen finns i olika stationer runt om i utställningshallen. Det är de mer praktiska inslagen. Hur känns det att försöka skruva eller dra i någonting när man inte står stadigt? Hur bra fungerar finmotoriken i fingrarna när du har tjocka, otympliga handskar på dig?

Den berömda (eller är det ökända?) rymdbollen finns också där. I den kan hugade astronautaspiranter av den yngre generationen spänna fast sig och prova på den desorientering en rymdvistelse för med sig.

Där finns även karolinskaforskaren Per Teschs "rymdjojjo". Den är ett revolutionerande träningsredskap för rymdbruk. Tack vare den kanske framtidens astronauter inte behöver drabbas av lika stor muskel- och benförlust under längre rymdvistelser.

Utställningen vänder sig i första hand till barn i åldern 7–12 år. Men alla som har kvar sin fascination för rymden kan fastna på både ett och annat ställe. Både med en nostalgisk tår i ögat över filmerna med spexande kosmonauter och astronauter från Saljut och Skylab och i förundran över 2000-talets rymdfart.