Uppsala-astronom återfanns under domkyrkans golv

Byggjobbare hittade nyligen en grav i Uppsala domkyrka när de arbetade för att bygga en ny orgelläktare. Arkeologer vid Upplandsmuseet tror att de tre kistorna som ligger i graven härbärgerar kvarlevorna efter uppsalaastronomen Anders Spole, som dog 1699, och hans familj.

Stridbar professor, bokstavligen

Anders Spole var en synnerligen framstående person under 1600-talets sista tredjedel. Han studerade vid universitetet i Greifswald, där han förutom sina naturvetenskapliga studier även studerade navigation och krigskonst Han studerade även i Uppsala, och reste 1664–1667 runt i Europa, då han träffade europeiska storheter som Huygens, Mercator och Cassini.

Väl tillbaka i Sverige blev han 1667 utnämnd till professor vid det då nystartade universitetet i Lund, och fungerade 1672 även som rektor för universitetet. Strax därefter, 1676, upplöstes universitetet på grund av det skånska kriget. Observatoriet som Spole byggt upp förstördes i slaget vid Lund 1676, Spole fick ge upp sin professur och i stället ställa sina kunskaper inom krigskonsten till kungens och rikets förfogande.

Han förstärkte bland annat befästningarna kring Jönköpings slott, byggde och försvarade en skans vid Hyltebruk längs den gamla gränsen mot Danmark och deltog personligen i slaget vid Landskrona år 1677. I samma veva blev han också adlad av kung Karl XI. Två år senare, 1679, erhöll han professuren i astronomi vid Uppsala universitet, där han förblev till sin död 1699.

Tusen gravar

Att hitta gravar i domkyrkan är inte särskilt ovanligt – det ligger sammanlagt i runda tal tusen personer begravda under golven. De äldsta resterna man funnit kan vara från slutet av 1200-talet. Inte sällan har kvarlevorna spridits ut under tidigare ombyggnader, så det är inte alltid lätt att bringa ordning i fynden. Men i detta fall ligger de alltså kvar i sina kistor.

Släkten Spole finns med på förteckningar över de som ska vara begravda i domkyrkan, och det finns en gravtavla för släkten där. Men man har inte vetat exakt var graven varit placerad.

– När man gjorde själva upptäckten så var det egentligen inte så sannolikt att det VAR Spole, säger Joakim Kjellberg, arkeolog på Upplandsmuseet. Kartorna är inexakta, vissa gravar ligger där de ska och andra inte. Men just Spoles grav ska vara sammanbyggd med en annan gravkammare vilket den här graven visat sig vara. Den ligger också i rätt område. Dessutom har släkten kontaktat oss och bekräftat antalet personer som ska ligga i graven. Så nu är det betydligt mer sannolikt att det faktiskt rör sig om Spoles grav.

Celsius morfar

Anders Spole var en framstående lärare, publicerade sina egna läroböcker, presiderade över femtiotalet disputationer och har av somliga ansetts som den förste "riktige" astronomen vid Uppsala universitet. Han var också en kompetent instrumentmakare och byggde ett eget teleskop i sitt hem, som dock brann ner till grunden under den stora branden i Uppsala 1702.

Han observerade den stora kometen 1680 – den första komet som upptäcktes med teleskop, detta av den tyske astronomen Gottfried Kirch. Det var 1600-talets ljusstarkaste komet, synlig även i dagsljus. Den passerade jorden 30 november 1680 på det relativt korta avståndet 60 miljoner kilometer, och strök förbi solytan på endast knappa 900 000 kilometers avstånd några veckor senare – drygt hundradelen av Merkurius avstånd till solen. Spole observerade bland annat stoftstråk i kometens svans, och de solfläckar han trodde var kometernas ursprung.

Han var också morfar till en av de mest berömda av alla framstående svenska naturvetare, Anders Celsius.

Som de flesta andra prominenta personer från sin tid begravdes han i domkyrkan.

– I princip begravdes alla som hade tillräckligt med pengar där, säger Joakim Kjellberg. Kyrkan höll också en typ av förhör, så man inte fick in syndare.