Christer gäst i väst

Det var en förkyld Christer Fuglesang som den 19 mars anlände till Sverige och Landvetter från Houston via Washington och Köpenhamn. Denna gång gästade han under två dagar Göteborg med omnejd, och Linköping, med besök på såväl högskola, vetenskapsmuseum och rymdindustri som på två flygflottiljer.

Det var snöoväder när Christer möttes på Landvetter av representanter för Saab Space.

– Vi hade ett så pressat tidsschema att vi övertalat Luftfartsverket att få möta honom på landningsplattan, berättar Lars Nordfeldt, informationschef för Saab Space i Göteborg, och en av de som höll i trådarna för ESA-astronautens sverigebesök.

Uppskattat

Från plattan bar det direkt av till Saab Space.

Christer Fuglesang visade en film om uppdraget ombord på den internationella rymdstationen för de ungefär 250 närvarande Saab-anställda. Därefter fick de ställa frågor till honom, och församlingens bakgrund inom rymdindustrin märktes i att frågorna om hur man bajsar i rymden och om han ville upp igen blandades med frågor om effekten av strålning och andra tekniska och vetenskapliga spörsmål.

Efter intervjuer med media fick sedan Bengt Mörtberg, VD för Saab Space, och företagets ledningsgrupp Christer för sig själva en stund, och presenterade företaget och Saab Space långa erfarenhet att bygga bland annat digital- och mikrovågselektronik för satelliter och separations- och styrsystem för startraketer.

Som avslutning på besöket fick Christer Fuglesang besöka renrummet och bland annat prova på att göra en precisionslödning under mikroskop.

– Det var kul att vår personal, som jobbat med rymden, i vissa fall flera decennier, fick träffa Sveriges förste astronaut, berättar Lars Nordfeldt.

Samtidigt säger Lars Nordfeldt att han kan bli lite avundsjuk på den uppmärksamhet Christer Fuglesang får, när den svenska – synnerligen framstående och framgångsrika – rymdindustrin lever i relativ skymundan.

– Men Christer Fuglesang gör ett jättebra arbete med att göra PR. Så nu blir det vår uppgift att ta vara på tillfället och kanalisera intresset på rätt sätt.

Dyka med hajar

Från Saab Space bar det av till Göteborgs vetenskapsmuseum Universeum. Där fick Christer Fuglesang prova på något både väldigt välbekant och helt nytt – dyka i ett 1 400 kubikmeter stort akvarium.

Vistas under vattnet var något han spenderade mången timme med under sin träning. Här hade han dock inte en rymddräkt, utan en dykardräkt, och istället för stödpersonal och en träningsversion av ISS så var han under dykningen på Universeum omgiven av hajar! Han besvarade dessutom frågor från inbjudna skolelever under sin vistelse under vattnet, så det var definitivt en av hans mer ovanliga dykningar.

Passande nog handlade en del av frågorna just om fiskar och vatten, som om fiskar kan överleva i rymden (ja, om det finns vatten de kan simma i) och om fiskarna då kan veta vad som är upp och ner (nej, det kan de inte).

Han fick också en svartfenad revhaj av Universeum, men Christer tyckte att den kunde få bo kvar i det mycket trevliga akvarium den bodde i.

Den svenske ESA-astronauten fick också ta en titt in i den modell av den internationella rymdstationen som finns på Universeums rymdutställning.

"Hur häftigt är inte det?"

Efter Universeum var det lunch, och sedan bar det av till Trollhättan och Volvo Aero. Efter en kopp kaffe fick Christer en genomgång av Volvos Aeros position i det europeiska rymdsamarbetet och rymdverksamhetens betydelse för företagets övriga verksamhet.

Volvo Aero utvecklar och tillverkar komponenter till bland annat raketmotorer, och är en av världens största leverantörer av kommersiella raketbrännkammare och munstycken. Under de senaste 25 åren har företaget tillverkat mer än 1 000 raketbrännkammare och munstycken för Ariane 4 och 5. Utvecklingen fortsätter nu med Vulcain 2, ett uppgraderat förstasteg för evolutionsvarianten av Ariane 5 som är under utveckling.

– Även om rymdverksamheten bara står för tre procent av vår omsättning så gör teknikhöjden att den är ovärderlig även för de andra segmenten, menar vice VD Thomas Sätmark.

Christer Fuglesang höll sedan ett sedvanligen bejublat föredrag för de runt 400 anställda som samlats för att se och höra den svenske astronauten.

– Vi fick hålla till i vår gymnastikhall. Vi hade planerat att vara i matsalen, men den visade sig vara för liten eftersom det var så många som ville se honom, berättar Thomas Sätmark. Vi har suttit och tittat på åtskilliga betydelsefulla uppskjutningar live, och det har varit nästan så håret rest sig. Att sedan få hit honom som faktiskt varit i rymden är ju så spektakulärt! Det går inte att överskatta Christers betydelse för oss som aktiva i rymdbranschen.

Vår tids upptäcktsresande

Efter ett möte med politiker och andra prominenta personer i Trollhättans stadshus bar det iväg till Högskolan i Väst, som dagen till ära hade en temadag om rymden. Där hade 200 studenter och andra gäster samlats för att höra rymdhjälten berätta om hur det var att få sina drömmar uppfyllda.

– Här är han, Sveriges förste astronaut. Hur häftigt är inte det?, frågade Kristina Sandström, stundentrekryterare på högskolan och som introducerade Christer Fuglesang.

Därefter tog högskolans rektor, Lars Ekedahl över mikrofonen.

– Jag skulle vilja ta tillfället i akt och berätta lite om alla utbildningar som finns här på högskolan. En halvtimme eller nåt ... nä, jag ska inte hålla låda, sa han skrattande.

Istället påminde han att det bara var 100 år sedan som Sven Hedin var svensken för dagen.

– Han utforskade inre Asien. Det var alltså vi svenskar okunniga om på den tiden. För 100 år sedan. Det ger lite perspektivet på hur snabbt saker händer.

Han påpekade också att Christer inte hade kommit dit han kommit utan utbildning.

– Det tycker jag alla ni unga människor ska tänka på!

Nu var det dags!

Christer berättade sedan om sitt uppdrag, och om hur förvånad han blivit över det oerhörda gensvar som hans uppdrag fått – kontrasten mellan alla gliringar innan om att han "aldrig kommer upp" och den folkhjälte han blev när Discovery väl lyfte i december.

Han fick också tillfälle att återknyta till det under den efterföljande frågestunden när en i publiken undrade vad hans familj hade tyckt.

– De tyckte väl som jag, och hela svenska folket, att nu var det dags!

Apropå detta berättade han om det första startförsöket, som blev avbrutet ("scrubbed") på grund av för dåligt väder.

– I Sverige blev det tydligen en stor grej av att starten blev avbruten, men för oss var det inte alls särskilt förvånande. Vi hade nästan väntat oss det, och visste att starten skulle bli inom någon av de närmaste dagarna. Så den avbrutna starten inget vi tänkte särskilt mycket på.

Bo på månen

De som stannade kvar efter att huvudpersonen gått kunde sedan lyssna på ett föredrag från en av högskolans egna forskare som driver ett projekt om hur det kan vara att bo på månen. Christer Fuglesang rekommenderade i synnerhet studenterna att stanna och lyssna.

– Ni har ju faktiskt en chans att få åka till månen.

Han fick också en fråga om när vanliga människor kommer att kunna resa ut i rymden.

– Jag är övertygad om att möjligheten kommer mer och mer. Det kommer att vara dyrt i början. Är du tillräckligt rik kan du åka idag, med ryssarna till ISS för 20 miljoner dollar. Om 20–30 år kanske det är överkomligt för mer vanligt folk, tror jag i alla fall.

Christer Fuglesang fick också lämna handavtryck och namnteckning i våt cement i bästa Hall of fame-stil. Avtrycket kommer att pryda Trollhättans science center Innovatum. Dagen avslutades sedan med en middag innan Christer Fuglesang fick krypa till kojs och förbereda sig inför morgondagens SK60-flygning till Linköping, och de vidare flygäventyr som väntade honom där.