Lyckad raketuppskjutning med ny motor
Idag skickades ESA-raketen Texus-EML 1 upp från Esrange klockan 10.04. Raketen bar med sig en nyttolast av tyska experiment. Dagens flygning var också svensk premiär för den brasilianska motorn VSB-30. Flygningen erbjöd 6 minuter och 37 sekunder tyngdlöshet precis som planerat.
– Det här är ett viktigt steg för den fortsatta raketverksamheten på Esrange, säger Olle Norberg, chef för Esrange. Vi ser fram emot många fler raketuppskjutningar med den här nya raketmotorn som hjälper oss att stärka vår position som en av de bästa uppsändningsplatserna i världen för sondraketer, avslutar Olle Norberg.
De tre experimenten ombord på raketen fungerade alldeles utmärkt och forskarna är mycket nöjda över resultatet så här långt. Under flygningen kunde forskarna påverka experimenten i realtid via så kallat telekommando. Både omborddata, vetenskaplig data och videobilder skickades kontinuerligt ned till markstationen. Nya intressanta vetenskapliga data förväntas efter att forskarna har hunnit analysera närmare resultatet lite närmare.
Smältande metaller utan behållare
En nyutvecklad experimentmodul användes för att undersöka hur legeringar beter sig i tyngdlöshet. Modulen gör att legeringarna kan smältas i elektromagnetiska fält och därefter härdas igen. Då behöver forskarna ingen störande behållare utan den flytande legeringen hålls ihop i en kulform tack vara det laddade fältet. Vid dagens flygning undersöktes två legeringar innehållande aluminium eller titan.
Det tredje experimentet syftar till att studera hur kapillärkraftens påverkar flödet i raketbränslet FC-72. I rymdmiljö är gravitationskraften försumbar och då kan kapillärkraften få en stor betydelse i hur vätskor transporteras. Genom detta experiment får forskarna tillgång till exakt data som kan jämföras med teoretiska och numeriska modeller. Resultaten kan leda till förbättrade rymdsystem där kapillärkanaler används.
– Vi är mycket nöjda med den här flygningen. Både vetenskapen och ett par nydesignade tekniska system fungerade utmärkt så vi förväntar oss mycket intressanta resultat av flygningen, säger Wolfgang Herfs, projektledare på ESA.
Högre än beräknat
På grund av renskiljning i östra delen av Esrangeområdet valde Esrange att skjuta raketen något mera västerut än vanligt. Raketen flög dessutom 8 km högre än beräknat. Båda dessa faktorer ledde sannolikt till att experimenten landade i fallskärm 10 km in i Norge i ett obebott fjällområde. Orsaken till att nyttolasten inte landade i nedslagsområdet kommer att utredas.
