När planeterna pekas ut, då platsar inte Pluto

Nu har den internationella astronomiska unionen, IAU, sagt sitt om vad som är en planet och vad som inte är det. Och i och med detta har solsystemet krympt till åtta planeter. Pluto är inte längre en planet, utan prototypen för en ny klass av dvärgplaneter. I och med detta är den under de senaste åren rätt heta debatten slut. Eller?

Definitionen

Den definition som IAU slutligen, efter långa och stormiga debatter, enades om lyder:

En planet i solsystemet är:

(1) En "planet" är en himlakropp som (a) är i omloppsbana runt solen, (b) har tillräcklig massa för att dess gravitation ska ha övervunnit inelasticiteten så att kroppen intar en form i hydrostatisk jämvikt (nästan rund), och (c) har rensat den närmaste omgivningen runt sin bana.

(2) En "dvärgplanet" är en himlakropp som (a) är i omloppsbana runt solen, (b) har tillräcklig massa för att dess gravitation ska ha övervunnit inelasticiteten så att kroppen intar en form i hydrostatisk jämvikt (nästan rund), och (c) inte har rensat den närmaste omgivningen runt sin bana, och (d) är inte en satellit (måne, förf:s anm.).

Alla andra himlakroppar som går i omloppsbana runt solen kommer att klumpas ihop som "små solsystemsobjekt".

Man förtydligar också och säger att de åtta planeterna är Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, och Neptunus, samt att IAU ska initiera en process för att bestämma till vilken kategori olika objekt ska hänföras.

Dessutom bestämde man att Pluto är en dvärgplanet och ska vara prototypen för en ny kategori av trans-neptunska objekt.

I det ursprungliga förslag som IAU:s arbetsgrupp lämnade ingick inte (c) under punkterna (1) och (2). Det tillkom under förhandlingarna. Hade detta ursprungliga förslag gått igenom så skulle inte bara Pluto, utan även den först upptäckta asteroiden, Ceres, samt ett antal syskon till Pluto nu klassats som planeter.

Rör inte min kompis

Pluto må vara liten, men den har en stor fanclub. Dels finns "vanliga" människor som tycker att det är märkligt att Pluto helt plötsligt inte ska vara en planet längre. Andra tycker att astronomer borde ha viktigare saker att göra än att käbbla om gränsdragningar.

– Men forskarvärlden arbetar inte i ett tomrum. Experterna i IAU har ett ansvar för språkbruket, både inom den relativt smala forskarvärlden och den offentlighet som lyssnar till dem, menar Samuel Regandell, som forskar på just planeter vid Uppsala universitet. Detta är en viktig definition, något som alla kan förstå sig på och som skolbarn kommer att få lära sig över hela världen.

Men Pluto har också en hel del astronomer som förkämpar. Deras invändningar sträcker sig från att det är orätt mot Clyde Tombaughs (Plutos upptäckare) minne till att den nya definitionen inte håller vatten och att den röstades igenom av en liten minoritet av astronomer – bara fem procent av IAU:s medlemmar närvarade i Prag under omröstningen, och det fanns ingen möjlighet att rösta via exempelvis e-post.

Vissa europeiska astronomer säger med ett lätt drag på munnen att de som vill se Pluto fortsätta som planet företrädesvis är amerikanska astronomer, och att det beror på att Pluto är den enda planet som upptäckts av en amerikan och att det skulle gå deras ära förnär om den amerikanska rymdstyrelsen NASA:s plutosond New Horizons som skickades iväg mot en planet "bara" kom fram till en dvärgplanet.

– Men jag tycker att benämningen "dvärgplanet" är en trevlig definition, säger Samuel Regandell, eftersom själva benämningen fortfarande ger Pluto och dess två likar en särställning som "typer av planeter", nämligen dvärgplaneter.

Åtskilliga astronomer menar också att om den liberalare definitionen segrat skulle vi om något decennium haft över hundra planeter, vilket blivit en ohållbar situation.

Vad innebär "att rensa"?

New Horizons projektchef, Dr Alan Stern, är också en av de mest högljudda kritikerna av den nya definitionen. Han kallar den "pinsam, slarvig och tekniskt inkorrekt". Han menar att det är omöjligt att dra en skarp gräns mellan "planet" och "dvärgplanet", att det vore som att bara definiera alla människor över 140 cm som människor.

Definitionens försvarare menar dock att man medvetet lämnade gränsdragningen lite vaga för att ge det sunda förnuftet en möjlighet att också få råda.

Alan Stern menar också att definitionen inte är konsekvent, och får en hel del medhåll. Så mycket att det nu cirkulerar en petition bland forskarna på området som kräver att beslutet rivs upp. Dessa kritiker menar bland annat att jordens bana korsas av 10 000 objekt, att situationen för Mars är likartad, att Jupiter delar sin bana med 100 000 trojaner och att Pluto och sannolikt en enorm mängd andra objekt korsar Neptunus bana. de har heller inte rensat sin bana, resonerar man.

Samuel Regandell tycker dock att den invändningen är lite gripen ur luften.

– Det är tydligt att Jorden och de andra planeterna gravitationellt dominerar sin närmaste omgivning, de vann kampen mellan olika planetkroppar under planetsystemets bildande och blev det de är idag. Pluto och de andra dvärgplaneterna har inte denna egenskap.

När det gäller de åtta planeterna är också den sammanlagda massan av de objekt som korsar deras banor en mikroskopisk bråkdel av planetens massa, men när det gäller Pluto och alla andra dvärgplaneter är massan hos dessa korsande objekt sannolikt många gånger större än dvärgplaneten i fråga.

Pluto inte den första som degraderats

Men det är långt ifrån alla amerikanska astronomer som är kritiska. En av de mer notabla undantagen är Mike Brown vid California Institute of Technology. Förutom att han upptäckt 2003 UB313, som går under smeknamnet Xena och som är den första kropp större än Pluto som upptäckts sedan 1846, så har han också upptäckt flera andra himlakroppar som stod på väntelistan att bli planeter om det liberalare första förslaget gått igenom.

Även om han säger att han är besviken över att inte få räknas till planetupptäckarnas skara så menar han att beslutet var det korrekta vetenskapliga beslutet och ett stort steg framåt för astronomin. Han hör till dem som är övertygade om att om Pluto upptäckts idag, och alltså Neptunus varit den sist upptäckta planeten och Merkurius den minsta, så skulle vi inte kallat Pluto för en planet.

Men, frågar sig då många, nu när Pluto ändå VARIT en planet, ska vi då degradera den? Men detta har faktiskt hänt förut. När den första asteroiden, Ceres, upptäcktes 1801 klassades den som planet. Det gjorde även de andra asteroider som upptäcktes i början av 1800-talet. Det dröjde 50 år innan de degraderades till just asteroider, just för att de var så många med samma hemvist.

Storm i ett vattenglas

Det finns också en tredje grupp astronomer, som tycker att det är en storm i ett vattenglas, en semantisk fråga.

Claes-Ingvar Lagerkvist, tillika astronom vid Uppsala universitet, säger till TT att han tror att i USA kommer nog många att fortsätta att kalla Pluto för planet.

– Här i Uppsala har vi kallat Pluto småplanet länge. Fast egentligen har inte ordvalet någon större betydelse, inte för vetenskapen.

Storm i ett vattenglas eller inte. De plutoniska riddarna tänker uppenbarligen inte ge sig utan strid. Framtiden får utvisa vem som bäst rider ut denna storm. Under tiden får läroboksförfattarna och uppslagsboksredaktörerna klia sina huvuden.