Cryosat-2 lyfte framgångsrikt
Den 8 april lyfte ESA:s Cryosat-2 från den ryska kosmodromen Baikonur i Kazakhstan. ESA:s issatellit kommer att ge världens glaciologer tillgång till ett nytt och kraftfullt verktyg för att inventera jordens istäckta områden och spåra förändringar i istäckena.
Det finns många skäl till varför kunskaper om jordens isytor har mycket hög prioritet. Ett skäl är att jordens vita, snö- och istäckta ytor reflekterar solljus tillbaka till rymden mycket effektivare än mörkare mark- och vattenytor. Det betyder att jorden kommer att värmas upp snabbare allt eftersom isens smälter, vilket i sin tur gör att mer is smälter ännu fortare. Därför är det mycket viktigt att få veta hur fort istäcken smälter. Ett annat skäl är att den arktiska vinterisens frysande hjälper också till att hålla igång cirkulationen i haven, där Golfströmmen utgör en del som är mycket viktig för oss i norra Europa. Hur fort polarisarna smälter kan därför få extra stor påverkan på oss här i norr.
– Vi vet från våra radar-satelliter att havsisens utsträckning minskar, men det finns ett stort behov av att veta hur mycket isens volym minskar, säger Volker Liebig, chef för ESA:s jordobservationsprogram. För att kunna beräkna detta måste forskarna få information om hur tjock isen är. Det är precis detta som vår nya CryoSat-satellit kommer att ge.
Flera svenska forskargrupper
Det finns flera svenska forskargrupper som kommer att arbeta med data från Cryosat-2. Bland dem finns Rickard Petterson, glaciolog på Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Han ska tillsammans med professor Veijo Pohjola som är professor i naturgeografi vid Institutionen för geovetenskaper framför allt titta på förändringar i höjden på glaciärer. På så sätt går det att se om glaciärerna krymper och i så fall i vilken takt.
– Det finns ett stort behov av den typ av data som Cryosat-2 kommer att ge, säger Rickard Petterson.
Leif Eriksson är forskarassistent i radarfjärranalys vid Institutionen för radio- och rymdvetenskap på Chalmers. Han ska tillsammans med en doktorand, Anders Berg, och Karin Borenäs på SMHI:s forskningsavdelning studera isens tjocklek i Arktis. ESA bistår med data och Rymdstyrelsen finansierar bearbetningen av dessa data. Tjockleken på havsisen är viktig för såväl klimatmodeller som för väderprognoser.
– Isens tjocklek är avgörande för isoleringseffekten mellan havet och den kalla luften, säger Leif Eriksson. Isen påverkar även ett antal andra parametrar, som salthalt och utbyten mellan havet och atmosfären.
Svensk antenn
Förutom de svenska forskare som är inblandade i Cryosat-2 så är även satellitens huvudinstrument byggd av svenska RUAG Space Sweden. Instrumentet går under namnet SIRAL (Synthetic Aperture Interferometric Radar Altimeter) och är en radar-interferometer.
Cryosat-2 är den tredje satelliten i ESA:s Earth Explorer-serie som nu ligger i omloppsbana. Alla tre har sänts upp inom de senaste dryga året. Först ut var GOCE Gravity field and steady-state Ocean Circulation Explorer som sändes upp i mars 2009, följd av SMOS, Soil Moisture and Ocean Salinity, i november i fjol.
Earth Explorer-satelliterna är verktyg specialdesignade för att svara på frågor som den vetenskapliga samfälligheten ställt. Frågorna satelliterna ska hjälpa till att svara på gör att vi bättre förstår hur systemet jorden fungerar och vilken effekt människan har på det systemet.
