Isens kant är nyckeln

”CryoSat kommer att bana väg för bättre förståelse för vad som händer med isen exakt där de mest intressanta sakerna inträffar: vid isens kant där större delen av smältningen sker”, säger den danska glaciologen Carl Egede Bøggild. Han arbetar på Geological Survey of Denmark and Greenland, GEUS, och leder “Icemon” – ett stort program för att övervaka den grönländska isen. Programmet utnyttjar en kombination av mätningar på plats och satellitdata.

“I princip skulle du föredra satellitdata när du vill övervaka storskalig utveckling. Men det har varit ett stort problem att satelliter har haft problem med att övervaka i iskantzonen”, förklarar Carl Egede Bøggild.

För att mäta tjockleken för ett visst islager skulle en satellit skicka en radarsignal för att seddan fånga upp den reflekterade signalen. Men isens vinkel vid iskanten kan vara för brant, vilket gör det svårt för satelliterna att fånga reflektionen. Ofta skulle osäkerheten bli så hög att resultaten inte kan användas. Detta ledde till att hela iskanten inte gick att övervaka från satelliter. Men nu har forskningsteamet bakom CryoSat lyckats lösa problemet, och satelliten kommer att kunna genomföra sina mätningar oavsett hur brant isens yta kommer att vara.

“Enligt min åsikt är iskanten den mest intressanta forskningsplatsen. Mitt i inlandsisen är allt mycket stabilt. Men när klimatet förändras kommer vi först att observera förändringarna i iskanten”, påstår den danska glaciologen.

“amerikanska luftburna mätningar har visat att de grönländska glaciärerna förtunnas med en meter varje år. Men våra mätningar på plats vid iskanten visar en smältning som är ännu större. Nu väntar vi med spänning på vad mätningarna från CryoSat kommer att visa”, säger Carl Egede Bøggild. Enligt mätningarna på plats förtunnas glaciären Sermilik på södra Grönland mellan två och åtta meter varje år.

Hela denna förändring beror inte på klimatförändringar som vi människor har orsakat. Glaciologen jämför inlandsisen med en bröddeg på ett köksbord: “Vi ser en långsam rörelse från mitten ut mot kanterna. I fallet med inlandsisen kan det ta tusentals år innan en snöflinga som faller i mitten at glaciären når kanten. Man kan säga att systemet har ett visst inbyggt minne. En del av den smältning som vi observerar i dag är faktiskt en del av effekterna av den senaste lilla istiden som slutade under andra hälften av 1800-talet”.

Systematisk övervakning av lufttemperatur har gjorts sedan 1875. Jämförelser av temperaturnivåer med den faktiska smältningen visar att ungefär hälften av smältningen beror på klimatförändringar. Den andra hälften har därmed andra orsaker, främst följderna av den förra istiden.

Programmet “Icemon” har hittat stora områden som förtunnas i inlandsisen. Det gäller för praktiskt taget hela iskantzonen. I vissa områden förtunnas isen trots att medeltemperatur sjunker.

“Detta visar verkligen hur komplext systemet är. Normalt skulle man använda antalet dagar med plusgrader som en indikator för smältning. Generellt skulle dessa faktorer höra samman. Men andra faktorer än temperaturen kan påverka smältningen. en av dem är mängden strålning från solen. Detta medför att vi lokalt kan få se överraskande resultat”.

Trots hans stora förväntningar på CryoSat betonar Carl Egede Bøggild att satelliter inte kommer att ersätta mätningar på marken: “Satelliterna kommer att ge oss en långt mer noggrann bild över hur stor smältningen är, men de kommer inte att förklara varför isen smälter. För att förbättra förståelsen av orsakerna måste vi genomföra forskning på plats. Vi måste också fortsätta att mäta på plats för att verifiera satelliternas resultat. Vi pratar alltså om två olika verktyg som kompletterar varandra väl”.

ESAs webportal inleder i dag en serie artikler på de nordiska språken om satelliten CryoSat, som planeras att sändas upp den 8 oktober. Artikelserien visar att mätningar av is och snö är av särskilt intresse i Norden. Varje tisdag och torsdag fram till uppsändingen kommer en ny artikel om nordiska forskare som är engagerade i CryoSat, eller om andra relaterade ämnen.