Kraft till CryoSat

Rymdbranschen är full av förkortningar som PDU. Just PDU står för Power Distribution Unit, vilket kan översättas till kraftfördelningsenhet. Men istället för PDU eller något liknande kallar Kimmo Myllyoja från Patria sin skokartongstora grunka helt enkelt för ”satellitens säkringar”. I princip fungerar den som en uppsättning säkringar, eftersom elektriciteten från satellitens solpaneler förs till PDUn som i sin tur fördelar strömmen till instrumenten occh de andra systemen ombord. Och den skyddar också de elektriska systemen från olika slags fel och farliga situationer. Så nog är PDUn ändå något mycket mer än en uppsättning vanliga säkringar.

De flesta PDUer tar hand om vissa kritiska funktioner, till exempel att öppna solpanelerna och antennerna efter uppsändningen, när satelliten har nått sin bana. Men CryoSat skiljer sig från de flesta andra satelliter eftersom solpanelerna inte har några rörliga delar där de sitter fixerade på satellitens ”tak”. CryoSats enda rörliga delar är några ventiler och delar av bränslesystemet. CryoSat är en mycket kompakt och enkelt satellit.

Man kan också kalla CryoSats kraftfördelningsenhet för enkel, men från ingenjörens synvinkel är den rätt komplicerad.

– Den består av åtta olika moduler, som är installerade i satellitens huvudstruktur, förklarar Myllyoja. På grund av den begränsade budgeten och snäva tidsplanen levererade vi helt enkelt modulerna till Tyskland. Trots att allt gjordes för att försäkra sig om att elektroniken och mekaniken var kompatibla med varandra, kunde vi inte verifiera de förrän systemen var installerade i satelliten.

Patrias projektteam kunde dra en lättnadens suck efter att allt gått bra och systemen fungerade utan anmärkning.

Kraftfördelningslådorna är fyllda med rymdkvalificerad elektronik och väger 15 kilo. De har designats för att kunna utstå de extrema vibrationerna och accelerationskrafterna under uppsändningen. De ska också tåla temperaturförändringarna och strålningen i rymden. De skickar information om hur de elektriska systemen fungerar till markstationen och de kan också bli omprogrammerade från jorden om det skulle behövas.

Tekniken i CryoSats kraftfördelningsenhet är baserad på liknande system som används på Mars Express och Rosetta-sonden.

– Våra kraftenheter finns i tolv satelliter och vi har arbetat inom detta fält länge, säger Myllyoja, som nu leder Patrias avdelning för avancerade lösningar.

– Det har tagit ett årtionde att få tillräckligt med referenser och att utveckla våra metoder och vårt kunnande. Vi började med enkla kraftkällor för rymdtillämpningar och nu designar och tillverkar vi komplexa system.

Rymdprojekt kräver tålamod, långsiktig forskning och utveckling.

– I vårt fall har verksamheten sprungit ur ett företag som hette Hollming som senare blev Finnyards. De första kraftkällorna gjordes till nordiska och sovjetiska rymdprojekt, minns Myllyoja och konstaterar att Patria nu är det största rymdföretaget i Finland.

– Förutom kraftenheter gör vi elektronik för signalbearbetning och kompositstrukturer. ESA och de europeiska rymdföretagen är våra huvudsakliga kunder, men vi har också levererat teknik till Nasa.

Efter CryoSat ser Patria fram emot Venus Express, som också bär på en finsk PDU.

– Det finns en stor skillnad mellan CryoSat och Venus Express. På CryoSat finns bara ett stort instrument, men på Venus Express finns det ett dussin krafttörstande system.

Med höga förväntningar på uppsändningarna av båda ”bebisarna”, ger Myllyoja dem båda tummen upp i förväg.