Svenskt öga spanade på kometen Hartley 2

Kometen Hartley 2 är en liten medlem av kometfamiljen. Tidigare teleskopobservationer pekade på att den var en dryg halvkilometer tvärs över. Bilder från Deep Impact visar att den är drygt två kilometer lång, men formad som ett mellanting av en jordnöt och en bowlingkägla, och alltså betydligt smalare än så över "midjan".

Det som gör Hartley 2 speciell är att den passerade så nära jorden när den också passerade den innersta punkten i sin bana. Den passerade på bara 0,12 astronomiska enheters avstånd från jorden (18 miljoner kilometer) den 20 oktober och passerade perihelium – kortaste avståndet till solen – 28 oktober. En knapp vecka senare, 4 november, passerade sedan Deep Impact på bara ungefär dubbla avståndet mellan jorden och den internationella rymdstationen ISS.

Sonden kunde observera flera områden på kometen som kastar ut stoft och olika gaser. Gaserna visade sig huvudsakligen vara koldioxid, men även en del vatten.

Odin mätte vattnet

Eftersom kometen passerade så nära jorden erbjöd den ett gyllene tillfälle att använda även andra instrument för att studera kometen. Därför har alla typer av tillämpliga astronomiska instrument mobiliserats för att spana på hartley 2. Ett av dessa har varit ESA:s rymdteleskop Herschel. Ett annat är den svenskbyggda satelliten Odin, som är byggd just för att spåra vatten i rymden. Odin observerade Hartley 2 i stort sett kontinuerligt från 29 oktober till 1 november och kunde tydligt mäta kometens vattensignatur. Med hjälp av mätningarna från Odin kunde forskarna räkna ut att kometen producerade mellan 180 och 300 kilo vatten per sekund. Produktionen av vatten varierar över tiden, vilket sannolikt hänger ihop med kometens rotation. Sedan uppsändningen 2001 har Odin observerat dryga dussinet kometer, och hade ursprungligen både ett astronomiskt och ett aeronomiskt uppdrag.

Odin fokuserar nu på sina studier av jorden, och har levererat den lägsta mätserien för atmosfärens ozon som något instrument levererat. Dessa observationer har med tiden dessutom blivit bättre och bättre, eftersom forskarna och teknikerna med tiden lärt sig allt mer om hur de kan optimera observationerna.

Odin utvecklades av svenska Rymdbolaget på uppdrag av Rymdstyrelsen och dess motsvarigheter i Finland, Kanada och Frankrike. Odins markkontroll finns i Sverige. De senaste åren har ESA varit med och finansierat Odin på grund av de långa dataserier satelliten levererat.

Biljardboll för jätte

Hartley 2 är ett exempel på det osäkra liv en komet för. Dess omloppstid är för närvarande 6,3 år. Men omloppstiden har ändrats flera gånger de senaste hundra åren. Skälet är att kometen hör till den så kallade Jupiter-familjen, och alltså med jämna mellanrum kommer så nära jätten att banan och omloppstiden ändras. I början av 1900-talet hade Hartley 2 en omloppstid på 9,3 år. I augusti 1947 passerade Hartley 2 endast 0,22 astronomiska enheter från Jupiter, vilket kortade dess omloppstid till 7,9 år. En ännu närmare Jupiter-passage i april 1971 (0,09 AE) kortade den ytterligare, till dryga 6 år.

Detta var femte gången en rymdsond fotat en komet på nära håll. Den första kometen som fotograferades på nära håll var Halleys komet 1986. Kometen fick då besök av en hel armada rymdsonder. Först på plats var de sovjetiska Vega 1 och Vega 2, följda av ESA:s Giotto och de japanska Suisei and Sakigake. Den gången passerade Giotto närmast, på ett avstånd av knappt 600 kilometer. Hartley 2 är den minsta kometen som människan besökt.