Nordiskt nätverk för kosmiska frågor

Den 10–11 mars träffades ett femtiotal nordiska forskare i astrofysik och kosmologi för en gemensam konferens i Oslo.

På programmet fanns presentationer om supernovor, gammablixtar, exploderande galaxer och även ESA:s kommande Planck-satellit som ska sändas upp senare i år.

Mötet var startskottet för ett nytt nätverk, Nordic Network of Astrophysics and Cosmology – NNAC. Nätverket ska under de kommande tre åren stärka samarbetet och öka utbytet mellan forskare i de nordiska länderna.

Nätverket ska arbeta med att svara på fundamentala och närmast existentiella frågor som vad universum är gjort av, hur allt började och vad som blir universums slutliga öde. På vägen dit finns frågor som vad den mörka materien och universums mörka energi består av.

Expansivt område

För inte så många år sedan var kosmologi ett relativt undanskymt forskningsämne i Sverige och Norden. Så är det inte idag.

– Det har hänt mycket. Både astrofysik och kosmologi har förstärks ganska rejält de senaste åren, säger Nils Bergvall docent vid Uppsala universitet och som forskar på hur galaxer bildas.

Han får medhåll från Michael Blomqvist på Stockholms universitet.

– Dessa områden är mycket mer väl etablerade nu. En stor anledning till det är den teknologiska utvecklingen. Nya satelliter har erbjudit nya möjligheter att göra precisionsmätningar som man inte kunnat göra tidigare. Den mörka energin som jag forskar på upptäcktes till exempel bara för 10 år sedan.

Något fattades

Denna mörka energi är vad större delen av universum består av, närmare bestämt tre fjärdedelar. Övriga beståndsdelar är mörk materia drygt 20 procent, och den vanliga materien ynka 4 procent.

Termen mörk energi myntades i slutet av 90-talet när det var uppenbart att det fattades något i kosmologernas bild av universum. Det man kunde se och uppskatta motsvarade helt enkelt inte vad universum måste innehålla. När nya mätningar av extremt avlägsna supernovor sedan visade att universums expansionstakt faktiskt ökade visste man att man var något fundamentalt nytt på spåren.

ESA:s Planck-satellit, som enligt planerna ska sändas upp i oktober i år, kommer att ge de nordiska astrofysikerna och kosmologerna tillsammans med deras internationella kollegor mycket nytt att bita i. Planck kommer bland annat att söka svar på frågan var universums struktur kommer ifrån.

Nya samarbeten

Nätverket är en satsning på ny forskning i dubbel bemärkelse. Dels för att området i sig har utvecklats så dramatiskt de senaste åren, dels för att det därför finns många unga förmågor på området.

– Mest hoppas jag det här samarbetet leder till att unga forskare, doktorander och postdocs besöker de andra centra som deltar i samarbetet, säger Jesper Sollerman.

Han är docent vid Stockholms observatorium och DARK Cosmology Centre i Köpenhamn, och leder nätverket. Övriga noder i nätverket är HEAC, High Energy Astrophysics and Cosmology Centre, i Stockholm och CMA, Centre for Applied Mathematics, i Oslo.

Dessutom finns aktiva anknytningar till Science Institute i Reykjavik och Århus universitet. Nätverket finansieras av NordForsk och pengarna ska i huvudsak användas som stöd för forskare att resa mellan de olika noderna. På detta sätt förväntas nätverket hjälpa till att organisera gemensamma projekt, kurser och konferenser.

Michael Blomqvist som är doktorand är en av de yngre forskare som nätverket i första hand vänder sig till.

– Jag hoppas att nätverket öppnar möjligheter till utbyte mellan de olika noderna på ett annat sätt än tidigare, säger han. Att vi får fler gemensamma sammankomster, nya samarbeten, och att vi sprider ut kunskaperna på fler universitet snarare än jobbar isolerade från varandra.

Norden har redan en bra position på området, inte minst genom de relativt nystartade HEAC och DARK. Han tror att nätverket ytterligare kommer att stärka denna.

– Det blir en gemensam punkt som vi kan exponera mot Europa och USA, och söka samarbeten genom.