Satellitdata måste leda till beslut

– Annars blir satellitdata enfaldigt.

Onsdagen den 12 september drog Rymdforum igång i Kiruna. Där samlas talare och åhörare från Rymdsverige, Europa och även från avlägsnare delar av vårt klot.

Det är tredje gången som föreningen Rymdforum Sverige ordnar en nationell konferens. De två tidigare konferenserna, Kiruna 2003 och Trollhättan 2005, var mycket uppskattade.

Denna upplaga av Rymdforum var uppdelat i tre delar: Rymden och miljön, Rymden och människan, samt Rymden och framtiden. SVT:s Pär Holmgren satte tonen för den första avdelningen med ett tänkvärt och lite skrämmande föredrag om klimatförändringar och vad de kommer att medföra även för oss här uppe i Norden.

Större sammanhang

En annan av onsdagens talare var Pär Holmgrens kollega i meteorologi Erik Liljas från SMHI. Han talade om satelliters betydelse för miljöövervakningen och hur satellitdata bättre än idag kan användas för att basera viktiga beslut på.

– Satelliterna kan ge oss bra och intressanta bilder som kan vara viktiga för hälsa och ekonomi. Men är det allt? Är detta vad vi ska ha bilderna till?

Nej, svarade Erik Liljas själv på sin retoriska fråga. Det måste till mer.

– Vi måste integrera satellitbilderna i ett större sammanhang. Vi måste utveckla sofistikerade beslutssystem som är baserade på satellitinformation, så att satellitbilderna leder till beslut i samhället. Och det är många processteg mellan satellitbilden och beslutet.

Det är kanske på dessa steg vi i första hand måste arbeta.

Klimatförändringar ja, men vilka?

– Vi vet att klimatet kommer att förändras, sa Erik Liljas. Men vi måste veta mer om HUR det kommer att förändras för att kunna agera på bästa sätt för att möta de förändringar som kommer. Vi behöver mer information om atmosfärens komposition och vad förändringarna i den får för konsekvenser för hälsa och ekonomi.

För att komma dit måste vi bli bättre på att integrera satellitdata med annan data, menade Erik Liljas, så vi kan fatta viktiga beslut på bättre grunder.

Andra miljöproblem som satelliter kan övervaka men där till syvende och sist beslut krävs för att åstadkomma något är oljespill, algblomningar, atmosfärens nivåer av diverse växthusgaser och hur skogstäcket förändras.

Vi behöver bättre underlag

Ett konkret exempel på ett område där Erik Liljas menade att en bättre integration behövs var den värmebölja 2003 som sammanföll med förhöjda koncentrationer av marknära ozon. Marknära ozon ger större risk för andningsproblem, i synnerhet för de som redan har astma. Kombinationen höga temperaturer och marknära ozon kan vara dödlig, och sommaren 2003 dog 30 000–40 000 personer.

– Vi skulle behöva integrera satellitdata på ozonhalter och temperatur med till exempel medicinska data om hur många och vilka som drabbades och mådde dåligt eller rent av dog.

På så sätt kan vi få ett bättre underlag att basera beslut om vilka åtgärder vi ska vidta vid sådana episoder, som kommer att bli vanligare när temperaturerna stiger.

Vi behöver också sätta in satellitdata i sina historiska och geografiska perspektiv, fortsatte han.

– Om vi inte tillför dessa dimensioner blir satellitdata enfaldigt och endimensionellt, menade Erik Liljas.