Svensk rymdindustri står stark

Den svenska rymdindustrin omsätter 20 miljarder kronor och sysselsätter 12 000 anställda. Verksamheten spänner från ballonguppsändningar till mikrosatelliter och delar till de enorma motorerna i ESA:s startraketflaggskepp Ariane.

Rymdverksamheten är en oerhört forsknings- och utvecklingsintensiv verksamhet – FoU utgör ungefär hälften av verksamheten.

– Rymden är därför en viktig del i det svenska innovationssystemet, menade Thomas Sätmark från Swedish Aerospace Industries, SAI, en samverkansorganisation för svensk Rymd- och flygindustri. Den är också en del i många regionala nätverk och i den regionala utvecklingen, i högskolor och i teknikparker. Spridningseffekterna från rymdindustrins högteknologi har därför ett nationellt värde. Rymdindustrin utnyttjar mer än kanske någon annan industri spjutspetsteknik. Rymd- och flygforskningen är därför en värdefull länk mellan grundforskningen och teknikutvecklingen.

Många svenska fjädrar i hatten

Anna Rathsman från Rymdbolaget berättade om svenskt nytänkande som ligger på ritbordet eller är under konstruktion. Dit hör Prisma, som ska testa precisionsformationsflygning för ESA:s Darwin. En annan innovation är Nanospace. Det är en mikrosatellit som faktiskt kan skryta över att ha världens svagaste raketmotorer. SmallGEO är en pytteliten telekomsatellit med den typ av elektrisk framdrivning som först testades på den svenskbyggda teknikdemonstratorn SMART, som blev den första europeiska satellit att nå månen. SMART-OLEV är ett svensk-tysk-spanskt samarbete som ska docka med SmallGEO-satelliterna och bidra med orienterings- och bankontroll för att förlänga livslängden.

Ett annat projekt är STEAM (Stratosphere-Troposphere Exchange And climate Monitor), som genom att göra exakta mätningar av atmosfärens vattenånga och ozon kan hjälpa oss att bättre förstå klimatet och göra bättre klimatprognoser.

– STEAM bygger mycket på vad vi lärt oss av Odin och prisma, sa Anna Rathsman.

Flitig samarbetspartner

Volvo och Rymdbolaget utvecklar på ESA:s uppdrag ett nytt miljövänligare bränsle och framdrivningssystem för raketmotorer, ECAPS (Ecological Advanced Propulsion Systems) för att ersätta dagens dominerande bränsle, hydrazin, som är giftigt och cancerframkallande. Det nya bränslet är varken explosivt eller speciellt farligt, vilket gör att det kan hanteras med gummihandskar. Detta förväntas spara pengar åt kunderna genom att kostnaderna för att hantera bränslet blir lägre. ECAPS har dessutom högre prestanda än hydrazin.

En stor andel av alla satelliter som sänds upp är telekommunikationssatelliter, navigationssatelliter och liknande. Det betyder att mer än varannan satellituppskjutning ger direkt nytta för allmänheten. Och den svenska kompetensen är internationellt efterfrågad.

– Vi brukar säga att när en satellit åker upp så har vi nästan alltid åtminstone en sak med, sa Peter Möller från Saab Space.

Liknande gäller för Volvo Aero, som har levererat motordelar till alla Ariane-varianters motorer – Viking, Vulcain, Vulcain 2, och den nya Vinci-motorn.

Svenska framgångsfaktorer

En av förklaringarna som Peter Möller vill ge till framgångarna är den höga nivån på den svenska kompetensen.

– Vi har en god teknikbas och bra samarbeten med universitet och högskolor. Och vi har en produktion i världsklass, bättre än på många håll i USA, och till och med bättre än i Japan. För många är produktionen ett nödvändigt ont. Men så är det inte för oss.

Ett exempel är den lasersvetsningsteknik som Volvo Aero utvecklat. Den ger mindre värmeöverföring till det svetsade föremålet, och när man tänker på att det kan vara 2,5 km svetsfog i en raketmotordel så är det uppenbart att detta kan spela en viss roll. Det ger mindre förändringar och bättre produkter. Ultraljudsstyrd fräsning är en annan Volvo-teknik, vilken gör att det går att minska toleranserna, något som ger robustare och tillförlitligare munstycken med längre livslängd och lägre pris.

Att svensk rymdindustri har nischat sig tydligt har också bidragit till konkurrenskraften, menade Saab Space Peter Möller.

– Vi kan då smeta ut de helt dominerande utvecklingskostnaderna på likartade projekt till olika tillämpningar. Kontentan blir att kunderna tjänar pengar på att köpa från oss. Vi måste specialisera oss om vi vill överleva och växa.

Europeisk infrastruktur viktig

Hur ser då vägen framåt ut för svensk och europeisk rymdindustri?

– Vi måste bygga upp en Europeisk infrastruktur, menade Volvo Aeros Ulf Palmnäs. Det är viktigt att det lyckas. Starka kunder som vet vad de vill ha betyder mycket för industrin. Televerket och Vattenfall är exempel på detta här i Sverige. Thomas Sätmark höll med.

– Ett nära samarbete mellan stat och industri är nödvändigt.