N° 37–2022: De första bilderna från Webb-teleskopet visar ett aldrig tidigare skådat universum

Webbs första observationer berättar historien om ett dolt universum genom varje fas i kosmos historia – från exoplaneter i närheten till de mest avlägsna observerbara galaxerna i det tidiga universum och allt däremellan.

”Idag presenterar vi en unik ny bild av kosmos från James Webb-rymdteleskopet för mänskligheten – en bild som världen aldrig sett förut.” säger NASA:s chefsadministratör Bill Nelson. ”Dessa bilder, inklusive den djupaste vyn av vårt universum som någonsin har skådats, visar oss hur Webb bidrar till att finna svar på de frågor som vi ännu inte vet att vi ska ställa. Frågor som hjälper oss att bättre förstå vårt universum och mänsklighetens plats i det.

”Webb-teamets otroliga framgångar reflekterar det som NASA gör bäst. Vi gör verklighet av drömmar till nytta för mänskligheten. Jag kan inte vänta på att få se de upptäckter som vi kommer att göra – teamet har precis kommit igång!”

”Dessa första bilder och spektra från Webb är en stor hyllning för det internationella samarbetet som gjort denna ambitiösa uppgift möjlig” säger ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher. "Jag vill tacka alla som varit involverade i driftsättningen av detta magnifika teleskop och leveransen av dessa första otroliga produkter från Webb för att de gjort denna historiska dag till verklighet."

Dagens bilder och spektra visar kapaciteten hos de fyra toppmoderna vetenskapliga instrumenten på Webb och bekräftar att observationerna framöver kommer att revolutionera vår förståelse av kosmos och vårt eget ursprung.

”Det här är början på en ny epok i hur vi observerar universum med spännande vetenskapliga upptäckter med hjälp av Webb” säger Günther Hasinger, ESA:s vetenskapliga direktör. ”När vi nu börjar det normala vetenskapliga arbetet, vet jag att folk i den europeiska astronomiska sektorn är ivriga att se resultaten från observationstiden som de har tilldelats för Webbs första år.”

”Att arbeta med detta uppdrag har varit en av de största höjdpunkterna och mest givande delarna av mitt yrkesliv” säger Macarena Garcia Marin, MIRI-instrumentforskare på ESA. ”Mina kolleger och jag är mycket ivriga att se vad Webb kan göra och vilka överraskningar vi kan vänta oss med instrumentets unika kombination av skärpa och känslighet.”

Webbs första observationer har valts ut av en grupp representanter från NASA, ESA, CSA och Space Telescope Science Institute:

• SMACS 0723: Webb har levererat den djupaste och skarpaste infraröda bilden av det avlägsna universum hittills – och på bara 12,5 timmar. Den här nya bilden, en färgkomposit av flera exponeringar var och en cirka två timmar lång, är ungefär lika stor som ett sandkorn som hålls på armlängds avstånd. Detta djupa fält använder ett lins galaxkluster för att hitta några av de mest avlägsna galaxer som någonsin upptäckts. Den här bilden skrapar bara på ytan av Webbs förmåga att studera djupa fält och spåra galaxer tillbaka till början av kosmisk tid.
• WASP-96b: Webbs detaljerade observation av denna heta, svullna planet utanför vårt solsystem avslöjar vattnets tydliga signatur, tillsammans med bevis på dis och moln som tidigare studier av denna planet inte upptäckt. Med Webbs första upptäckt av vatten i atmosfären på en exoplanet, kommer det nu att studera hundratals andra system för att förstå vad andra planetariska atmosfärer är gjorda av.
• Southern Ring: Denna planetariska nebulosa, ett expanderande gasmoln som omger en döende stjärna, är cirka 2 000 ljusår bort. Här visar Webbs kraftfulla infraröda ögon en andra döende stjärna för första gången. Från födseln till döden som en planetarisk nebulosa kan Webb utforska de utstötande skalen av damm och gas från åldrande stjärnor som en dag kan bli en ny stjärna eller planet.
• Stephan’s Quintet: Webbs syn på denna kompakta grupp av galaxer, belägen i stjärnbilden Pegasus, genomborrade höljet av damm som omger en galax centrum för att avslöja gasens hastighet och sammansättning nära dess supermassiva svarta hål. Nu kan forskare få en sällsynt vy, i oöverträffad detalj, på hur interagerande galaxer utlöser stjärnbildning i varandra och hur gasen i dessa galaxer störs.
• Carina Nebula: Webbs syn på de 'kosmiska klipporna' i Carinanebulosan avslöjar de tidigaste, snabba faserna av stjärnbildning som tidigare var gömda. Om man tittar på denna stjärnbildande region i den södra stjärnbilden Carina, liksom andra liknande den, kan Webb se nybildade stjärnor och studera gasen och stoftet som gjorde dem.

Publiceringen av Webbs första bilder och spektra markerar starten på Webbs vetenskapliga arbete, där astronomer runt om i världen kommer att få chansen att observera allt från objekt inom vårt solsystem till universums barndom med hjälp av Webbs fyra instrument.

Rymdteleskopet James Webb sköts upp 25 december 2021 på en Ariane 5-raket från den europeiska rymdbasen i Franska Guyana i Sydamerika. Efter att ha utfört den mest komplexa och svåra installationssekvensen i rymden har Webb genomgått månader av driftsättning där dess speglar har riktats in ytterst noggrant och instrumenten kalibrerats till deras rymdmiljö och förberetts för forskningen.

Rymdteleskopet James Webb är världens främsta rymdvetenskapliga observatorium. Webb kommer att lösa mysterier i vårt solsystem, titta längre bort för att observera avlägsna världar runt andra stjärnor, och undersöka mystiska strukturer och vårt universums ursprung och vår plats i det. Webb är ett internationellt program lett av NASA och dess partners, ESA (Europeiska rymdorganisationen) och den kanadensiska rymdorganisationen Canadian Space Agency.

ESA:s viktigaste bidrag till projektet är: NIRSpec-instrumentet, MIRI-instrumentets optiska bänkmodul, tillhandahållandet av uppskjutningstjänsterna och personal för att stödja projektet. I gengäld för dessa bidrag får europeiska forskare en minsta tilldelning om 15 % från den totala observationstiden, precis som med NASA:s och ESA:s rymdteleskop Hubble.

Ytterligare information

https://www.esa.int/Webb

Broschyr: https://www.esa.int/About_Us/ESA_Publications/ESA_BR-348_Webb_Seeing_farther
Material om uppskjutningen: https://www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/Webb/James_Webb_Space_Telescope_launch_kit
Mer information om ESA:www.esa.int
Mer information på NASA:s webbplats:https://jwst.nasa.gov/

Bilder

Webbs första bilder
Bilder på Webb
Webb-uppskjutningen på Flicker
Bilder på Ariane 5
Bilduppsättning för utskrift eller projicering: https://www.esa.int/About_Us/Exhibitions/Webb ESA:s fotobibliotek för professionellt bruk: https://www.esa-photolibrary.com/
Villkor och bestämmelser för att använda ESA-bilder: www.esa.int/spaceinimages/ESA_Multimedia/Copyright_Notice_Images
För frågor eller mer information angående ESA:s bilder, ta direkt kontakt med spaceinimages@esa.int.

Videor

Webb-videor

Webb-animationer och -foton för professionellt bruk
B-foto från Webb-uppskjutningen
ESA:s videobibliotek för professionellt bruk: https://www.esa.int/esatv/Videos_for_Professionals
Villkor och bestämmelser för att använda ESA:s videor: https://www.esa.int/spaceinvideos/Terms_and_Conditions

För frågor eller mer information angående ESA:s videor, ta direkt kontakt med spaceinvideos@esa.int

Sociala medier

Följ ESA på:

Twitter: @esa_webb, @esascience  @esa,
Instagram: @Europeanspaceagency, @esawebb
Facebook: @EuropeanSpaceAgency, @esawebb
YouTube: ESA
LinkedIn: European Space Agency - ESA
Pinterest: European Space Agency – ESA

Om European Space Agency

European Space Agency (ESA) tillhandahåller Europas inkörsport till rymden.

ESA är en mellanstatlig organisation, skapad 1975, med uppdraget att forma utvecklingen av Europas rymdkapacitet och säkerställa att investeringar i rymden ger fördelar för medborgarna i Europa och världen.

ESA har 22 medlemsländer: Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Sverige, Schweiz och Storbritannien. Slovenien, Lettland och Litauen är associerade medlemmar.

ESA har etablerat ett formellt samarbete med sex medlemsstater i EU. Kanada deltar i vissa ESA-program under ett samarbetsavtal.

Genom att samordna medlemmarnas finansiella och intellektuella resurser kan ESA genomföra program och aktiviteter långt utanför räckvidden för något enskilt europeiskt land. Den arbetar särskilt med EU för att genomföra Galileo- och Copernicus-programmen samt med Eumetsat för utvecklingen av meteorologiska uppdrag.

 

Läs mer om ESA på www.esa.int

För ytterligare information:

ESA Newsroom och Media Relations Office – Ninja Menning

E-post: media@esa.int

Tel: +31 71 565 6409